Bönesvar i juletid

Gertrud Johansson berättar om hur hennes man Tage fick Guds hjälp att komma hem en jul för många år sedan.
**
** Jag ska berätta om något som hände för ca sextio år sedan. Det handlar om Tage som i sin ungdom hade stor  håg för äventyr. Efter skolan som varade i sju år ville han ut i världen och se sig om. Redan som femtonåring sökte han sig ut på sjön och mönstrade på båtar som gick på Östersjön. Efter en tid ville han komma längre ut och mönstrade på en oljetanker som skulle neråt Persiska viken och andra platser. Bara en resa kunde vara flera månader. Tage tog avsked från mamma, pappa och sin äldre bror och gav sig iväg hemifrån strax före jul.  Men mamma Charlotta var inte glad. Hon kände en väldig oro och nöd för sin äventyrlige son. Julförberedelserna blev inte som de brukade och hon ville bara gråta åt alltihop. Till saken hör att vid den här tiden var ingen i familjen frälsta, men mamma Charlotta hade ändå en tro på Gud och brukade bedja ibland.  Någon dag före jul böjde hon sina knän vid sängen och göt ut sitt hjärtas nöd inför Honom som hör bön.

[]

Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet

Text: Tage Johansson

Den predikan som har kallats bergspredikan i Matteus femte till och med sjunde kapitel, kan den förkroppsligas av människor av kött och blod, av de som vandrar här på denna syndfulla jord?

Många har under tidernas lopp ställt sig denna fråga. Många har resignerat och uppgivet lämnat frågan därhän till en oviss framtid. Det handlar om människor som är nitiska och menar allvar med sin kristendom. De saknar tillräcklig insikt och kunskap i ordet. Den som är ytlig och rotlös brottas sällan med bibelns lära om rättfärdighet. En sådan måste tillsvidare leva av mjölk. I Hebr 5:13 står det:

[]

Känna Jesus

Text: Tage Johansson

”Jag känner eder icke”, dessa ord är hämtade från liknelsen i Matteus 25. Det står fem jungfrur i midnattstiden och klappar på en stängd dörr. Det är dörren till bröllopet och de ropar ”Herre, herre öppna för oss”. Men brudgummens svar är: ”jag känner eder icke”.

Den avgörande frågan är alltså, vad är det att känna Jesus? I flera bibelsammanhang återkommer detta ord ”känna”. I Hoseas bok är detta ord en av huvudsanningarna i profetens budskap till Herrens folk. Det står i Hos 6:3  ”så låtom oss lära känna Herren, ja låtom oss fara efter att lära känna honom.” Gud vill upprätta ett kärlekens trolovningsförhållande.  ”ja i trofasthet skall jag trolova mig med dig, och du skall så lära känna Herren.” (Hos 2:20)

[]

Där på Golgata

Appell av Tage Johansson

När Johannes är på ön Patmos blir han påmind om betydelsen av Jesu död och uppståndelse. Det handlar om blodet som flöt från Mästarens sida, om korset som kan lösa människan från den gamla skapelsen och göra henne till en ny skapelse i Kristus Jesus. Ett kors restes på Golgata, där satte Gud punkt för den gamla skapelsen. Den gamla skapelsen kan inte hjälpa eller frälsa oss men, ära vara Gud, något nytt började med Jesus Kristus. Detta nya var utlovat redan från begynnelsen och det är detta vi också får lyssna till här.

[]

Vårt församlande

Bibelstudium av Tage Johansson

Att vara samlad i Jesu namn, och att stå i ett rätt förhållande till Jesus, är att vara delaktig i det som hans namn representerar. Då finns det en levande förbindelse mellan huvudet och lemmarna i hans kropp som är församlingen.

Adam och Eva var församlade med Gud i den skapelseordning som kommit till av Gud i Edens lustgård. Men de fick lämna detta församlande när man måste lämna lustgården, och gemenskapen med Gud upphörde. Lustgården var just en plats ämnad att vårda och odla gemenskapen i ett församlande där Gud är centrum.
Guds plan att församla har inte upphört i och med syndafallet. Tvärtom är Guds nitälskan stor i denna sak. Hela bibelns historia vittnar om detta. Om Jesus heter det: ”nitälskan för ditt hus skall förtära mig”. (Joh 2:17) Det är endast Guds folks otro och olydnad som har varit hindret. Profeten Hoseas budskap visar oss hur illa ställt det kan vara hos det folk som Gud själv har utvalt. Det illustreras genom att profeten fick i uppdrag av Gud att ta en otrogen kvinna till hustru. Men Gud ger inte upp så lätt. Efter en rad av åtgärder vill han locka ut henne, som är en bild på Guds folk, ut i öknen för att tala ljuvligt till henne. Därefter vill han ge henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors dal till en hoppets port. Hon skall åter sjunga som i sin ungdoms dagar.
I detta som har att göra med ett församlande kan vi beakta fyra ord som hjälper oss att förstå vikten av vårt församlande. I Hebr 10:25 förmanas vi att inte överge vårt församlande till Kristus, som det står i en annan översättning. De fyra orden är Varför, Var, När och Hur.
För det första VARFÖR. Svaret på ordet varför är den enkla anledningen att allt i denna ”världen”, som står i ett motsatsförhållande till Guds rike, (Joh18:36), är en splittrande kraft, som ständigt arbetar på att ställa människan i centrum och inte Gud. Alltid där denna kraft opererar skapar den oordning och kaos. Denna oordning kallar Bibeln för ”den nuvarande världsordningen” som går mot en total upplösning.
 Att församlas innebär att de som kommer tillsammans i Jesu namn upprätthåller en livsfunktion som lemmar i Kristi kropp, ett levande instrument för den Helige Ande. Det var nödvändigt med ett församlande som en förberedelse till pingstupplevelsen. Jesus själv hade tagit initiativet till detta församlande. Därför var de alla församlade med varandra, och sedan står det : ”då kom…” ”och de blevo alla uppfyllda med den Helige Ande…” . (Apg 2:1,4)

[]