Så talade T. B. BARRATT 1918:
”Dragen ut från henne, I mitt folk!"
En mansålder har förflutit sedan pingstväckelsens pionjär i Norden uttalade nedanstående sanningar. Vi är förvissade om, att de säger lika stor aktualitet idag och tror det vara synnerligen gagneligt, att i denna tid, då församlingslivet i många fria församlingar förlorat så mycket av sina ursprungliga karaktärsdrag, ställas inför detta allvarliga våckelserop. Red.
Det är med dessa ord Herren uppmanar sitt folk att lämna Babylon. Namnet är en hemlighet (Upp 17: 5), men närmare beskriven är hon ”mor till skökorna och till styggelserna på jorden”. Hon var ”drucken av de heligas blod och av Jesu vittnens blod” då Johannes såg henne, och han förundrade sig storligen. Hon satt på vilddjurets rygg ”klädd i purpur och Ascharlakan och glänste av guld och ädla stenar och pärlor”, men i sin hand hade hon ”en gyllne kalk, full av styggelser och av hennes otukts orenlighet”. Det är den avfa’lliga församlingen, som .har friat till världens gunst och auktoritet för att kunna behålla sin maktställning i världen. Den låter sig bindas av världsliga myndigheter och ledas av världslig makt. Den underor-dnar sig orättfärdiga och köttsliga bestämmelser för att kunna upprätthålla sin maktställning.
[]