Midnattsropet nr 5-6 2018

Ladda ned PDF

Då allt hopp var ute…

Ledare av Berno Vidén

Framför allt - få dem att lära känna Jesus!

Missionsrapport av Veronica Ureña

Hallelujarop som överröstar grannens gråt

Predikan av Arne Imsen

- Jesus är värd all vår tillbedjan!

Intervju med Maria Palmkleven

Vår tid som främlingar

Av Emanuel Johansson

Kallelsen att leva i en ny livsdimension

Av Tage Johansson

Sann gemenskap - förutsättning för att tjäna Gud

[]

Vår tid som främlingar

Bibelstudium från Petrus första brev av Emanuel Johansson

Den vandring vi börjat har ett mål. Vi har något som ligger framför: att Jesus Kristus ska uppenbara sig. Även om vi redan här kan uppleva glädje, vi kan uppleva jubel och fröjdas över honom i obeskrivlig himmelsk glädje, så är vi på väg.

Petrus är kanske den av lärjungarna vi vet mest om. Vi får följa honom under hans vandring med Jesus, och han blir tongivande i den första församlingen i Jerusalem. När det gått en tid förstår vi att Jakob, Jesu bror, var den tongivande föreståndaren i Jerusalemförsamlingen, medan Petrus förmodligen reste mera. Vi vet från Apostlagärningarna att han reste i Judéen och besökte olika platser. Han fick vara med om att först föra evangeliet till hedningarna, och vi får följa några av hans resor.

[]

Då allt hopp var ute ...

Ledare av Berno Vidén

Jesus är suverän! Att läsa evangeliernas berättelser om hur olika människor vid skilda tillfällen kom i kontakt med honom är inspirerande. Skildringarna visar tydligt att för Jesus så finns det inga hopplösa fall. Hur kompakt mörkret än är och hur svåra motgångarna än kan vara så är han Herre över situationen.

Ingen av alla de människor som under Nya testamentets tid mötte Jesus blev oberörd. Inte ens de som stötte honom ifrån sig. Faktum är att de flesta som kom i hans väg ville inte veta av honom. ”Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom” (Joh 1:11).

[]

Framför allt - få dem att lära känna Jesus!

Veronica Ureña tillsammans med Soilas dotter Caroline.Missionshälsning
Text: Veronica Ureña

Frid! En hälsning och en uppdatering från arbetet här i Dominikanska republiken. Vi saknar er alla och hoppas att ni mår bra!

Frukostserveringen fortsätter som vanligt, med undantag av att vi har förnyat inskrivningslistan på barn som äter hos oss. Många barn går nu hela skoldagar i den nybyggda kommunala skolan i området och erbjuds också frukost där, så vi fokuserar på de barn som fortfarande går i andra skolor där ingen frukost serveras, samt yngre barn som inte börjat skolan. Vår granne Carmen har sedan flera år tillbaka sin sjuka gamla sängbundna mamma boende hos sig. Hon får sin frukost hemburen.
Soila har huvudansvaret för frukosten och
är otroligt duktig och rutinerad. Vår medarbetare sedan flera år, Soila, har huvudansvaret för frukosten och är otroligt duktig och rutinerad. Jag är själv med och hjälper henne; diskar, serverar och städar, och Nicholas står vid dörren med närvarolistan och tar emot barnen. Det är ganska krävande ibland eftersom många barn som inte är inskrivna också kommer …  vi tar emot fler än 120 barn varje morgon måndag till fredag.

[]

Hallelujarop som överröstar grannens gråt

Predikan av Arne Imsen från 1990

Pettersson är inte påverkad av vår sång. Nilsson är inte imponerad av vårt tal, inte ens av våra torgmöten. Men vi har ett hemligt vapen. Pettersson måste bli min personliga vånda. Går Pettersson förlorad – då är det katastrof för mig. Din granne går förlorad, därför att det inte har funnits nöd för honom i ditt hjärta. Gud längtar inte efter att höra dig ropa halleluja, om du nu trodde det. Han längtar efter att få se dina tårar.

[]