Brev från Maranataförsamlingen i Stockholm
Missionsfältet finns mitt ibland oss!
Ledare av Berno Vidén
Missionsappell av Roger Lindroos
Församlingslivet tar form - I Kristus är vi en familj
Missionsappell av Emanuel Johansson
När jag ser din himmel! Är universum fininställt av Gud?
Undervisning av Paulus Eliasson
Gör av mig ett kärl för andra, o Gud!
Vittnesbörd av Keren Lèon
[]Brev från Maranataförsamlingen i Stockholm
Bromma i april 2015
Guds frid vänner och medarbetare!
Med stor tacksamhet till Gud ser vi tillbaka på den gångna påskhelgen. Det var en stor uppmuntran att möta alla som kom för att delta i påskkonferensen i Stockholm.
Att dessutom möta den oerhörda respons från vänner som under senaste tiden på olika sätt kontaktat församlingen, bidragit med uppfordrande gåvor för mission och evangelisation, och som har ringt och skickat brev, har verkligen varit berikande.
[]Ledare av Berno Vidén
Sverige har historiskt sett varit ett missionerande land, vars väckelserörelser med stor iver och målmedvetenhet har sänt missionärer till många fjärran belägna länder. Med det korta perspektivet och allvaret om att varje folkslag måste få höra budskapet om Jesus, så har ingen uppoffring varit för stor. Evangelium skulle ut till varje pris! Resultaten av främst 1800-talets väckelsevågor och pingstväckelsens tidiga period på hemmaplan, med av evangelium förvandlade familjer och samhällen som reste sig upp från misär och elände då brännvinet byttes ut mot bönemöten i stugorna, var genomgripande och äkta. Budskapet där Jesus säger; ”När den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft att bli mina vittnen”, genomsyrade kristen verksamhet.
[]Appell av Roger Lindroos
Roger Lindroos med hela sin familj var i början på året en period i Rumänien i missionsarbetet som förestås av Pilgrimsfolket i Norge. Nyligen hemkommen förmedlade han denna aktuella appell.
Det grep mig väldigt att se Pilgrimsfolkets arbete i norra Rumänien. Att se alla dessa romer, människor som hör till det lägsta skiktet i samhället och inte har många möjligheter att ta sig fram som andra. Det finns inte jämlika förhållanden. Från dessa folk möter vi numera människor här i Sverige. Det finns knappt någon affär som det inte sitter tiggare utanför. Det är väldigt omdebatterat idag. Man undrar vad vi ska göra med dessa människor. Senaste tiden har jag läst en del bra artiklar. Det finns journalister som har satt sig in litet i dessa människors vardag. Men de flesta förfasar sig över tiggeriet och tiggaren i stället för dennes verklighet. Många säger: Ge inte nånting! Det hjälper dem inte i längden. Ge dem utbildning i hemlandet! Det är väldigt lätt att sitta här i Sverige bakom ett tangentbord i all sitt välmående, och tycka att man borde göra si och så. Visst. Iväg med dem, så vi slipper se. Det ser inte bra ut i vår duktiga välfärd. Men om man vore i den nödställda människans situation så vore det en helt annan sak. Sätt dig in i den utsatta människans liv. Ge i alla fall en vänlig blick. Möt dem med kärlek.
[]Text: Emanuel Johansson
I 15 år har Pilgrimsfolket i Norge arbetat med mission i Rumänien. Under en månads tid har jag med min familj haft förmånen att vara med. Intrycken vi fick och upplevelserna vi gjorde är en stark påminnelse om vad som kan ske när evangelium får ingång hos människor. Om detta vill jag dela med mig något av till MR:s läsare
En stor anledning till att syskonen kom till Rumänien är den svåra nöd som finns. Utifrån tanken om Guds rättfärdighet, att räcka ut sin hand till de fattiga och att genom detta nå fram med evangelium om Jesus går arbetet framåt.
[]