201105

Undervisning av Robin Vidén

Jesus sade vid ett tillfälle: Bed  - sök - klappa! Om vi beder är det något vi lider brist på, eller hur? Söker vi, så är det något vi förlorat. Om vi klappar, vill vi komma in. Är det inte så? Jag knackar ju inte på om jag redan är inne. Vi kanske tror att det är bara en punktuell erfarenhet att ha kommit till tro på Jesus, och att vi fått ett underbart liv. Det är sant att vi fått ett underbart liv. Dess rikedom och omfång kan inte nog uppskattas. Men att bedja är något mer. Lärjungarna sa till Jesus: - Lär oss att bedja. När Jesus börjar undervisa dem säger han: - Ni ska inte hopa en massa ord. Ni ska be; Fader Vår som är i himmelen.

Text: Zebastian Vidén

Maranataförsamlingens förlag Bällsta Mediacenter ställde i år, liksom tidigare, ut på Bok & Biblio-teksmässan i Göteborg. Mässan som hade ca 100 000 besökare hade i år temat ”Tre länder - ett språk, Tyskland, Österrike och Schweiz”.

Bällsta Mediacenters monter pryddes av flera skyltar med namnet Jesus i fokus, och med rubrikerna ”Vem var han?”, ”Vem är han?”, ”Vad gjorde han?” med mera. Det var en viktig och nödvändig påminnelse till mässans många besökare - om evigheten som är lagd i människan och om det absolut viktigaste val en människa kan göra i sitt liv; ”Vad ska jag göra med Jesus?”.

Text: Tage Johansson

Jesu budskap om söndring

Gud satte fiendskap mellan ormens säd och kvinnans säd. 1 Mos.3:15. Jesus sa: ”Jag har kommit för att uppväcka söndring.” Matt.10:35. Det finns inget budskap under människans tid här på jorden som har skapat så många blodiga förföljelser, uppror och svåra konflikter som budskapet från ljusets värld in i mörkret. Ja, till och med konflikter rakt in i nära familjeförhållanden. Det var vad Jesus själv sade.

eller de sju liknelserna i Matteus 13

MR publicerar här femte delen ur ”Himmelrikets hemligheter” utgiven av Oscar Haglund 1932.

Liknelsen om surdegen

Med den fjärde liknelsen, liknelsen om surdegen, avslutas den första avdelningen av denna serie av sju bilder, i vilka Herren Jesus för folkskaran skildrar himmelrikets utveckling. Denna första avdelning  var, såsom vi redan förut framhållit, avsedd för hopen ”utanför huset”, medan de tre sista liknelserna talas för lärjungakretsen, ”inomhus”.