Appell av Bill Nyman
Det är underbart med alla de Guds under jag varit med om. Jag blev frälst efter 35 års tungt missbruk, döpt i vatten och andedöpt, och löst från fem tunga droger. Allting skedde på en gång, det sa bara pang, och jag for i golvet i kyrkan en tidig morgonbön efter att ha varit på behandling en vecka. Jag hade inte tänkt att bli frälst, men det bara small till. Gud visste hur jag var, att han behövde behandla mig så. Jag fattar inget av det som hände, men måste ut och berätta. Det går ju inte att förklara Guds under.
Jag vill läsa ur Jesaja:
-Vakna upp, vakna upp, kläd dig i din styrka, du Sion, kläd dig i din högtidsskrud, du Jerusalem, du heliga stad, ty ingen oomskuren eller oren skall härefter komma in i dig. Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusalem. Lös banden från din hals, du fångna dotter Sion. Ty så säger HERREN: Ni har blivit sålda för intet, därför skall ni också utan pengar bli återlösta. (Jes 52:1-3)
Jag hade blivit frihalsad där på golvet. Jag fick sedan lära mig det där ordet frihalsad, och tycker det var så bra. Jag fick lämna kvar bojan där på golvet.
Jag vill också läsa från Matteus, liknelsen om fisknoten:
-Himmelriket är vidare likt en not som kastas i sjön och fångar fisk av alla slag. När den blir full, drar man upp den på stranden och sätter sig ner och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort. Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Har ni förstått allt detta?" De svarade honom: “Ja”. Då sade han till dem: “Därför är varje skriftlärd, som har blivit en himmelrikets lärjunge, lik en man som ur sitt förråd hämtar fram både nytt och gammalt. (Matt 13:47-52)
Jag hade ingenting gammalt som var något att hämta ur, så jag fick bara nytt. Sen får jag väl fylla på av det gamla efterhand, men försöker att inte bli någon farisé.
Någon berättade om en kapten på en fisketrålare. Hur det kan gå till då de är ute och drar trål. Det är stora krafter i en trål, en tung lina. Båtmotorn drar och trålen ligger efter. Så kan det hända att trålen slår; dvs att den hugger i något okänt. Man drar ju i säkra trålleder, men det kan hända att något finns där. Då blir linan sträckt på en gång, och skepparen hinner inte slå ner den. Det medför att trålen slår, alltså bakändan går in under båten. Då rinner vattnet in – jättefort. Det enda skepparen har att göra när något sådant händer, är att få på manskapet och sig själv flytvästarna. Han vet inte hur allting fungerar i det där, men han vet att västarna ska på, sedan ska han slänga alla sina mannar i sjön, bort från båten, och hoppa i efter själv. När flytvästarna kommer i vattnet, så finns i dem ett slags piller, en tablett av något slag, och när den löses upp i vattnet, slår den till ett stift och en GPS-sändare börjar sända och då går det ett larm.
På räddningstjänsten sitter någon och sover i väntan på larm. Det börjar pipa i hans larmskärm, och när han tittar till ser han att där ligger fyra prickar. Det enda han ska bry sig om när han ser dessa prickar, är att väcka piloten som kör helikoptern, och sjukvårdaren, ytbärgaren och navigatören. De springer in till helikoptern, för de vet om att det är just det som ska göras. Så åker de iväg och helikopterpiloten får koordinaterna från mannen som sitter kvar där vid larmskärmen. De som ligger i vattnet har det inte lätt – tänk dig, det är natt, det är mörkt det är dimmigt. Man ser ingenting. Klart att de börjar fundera: Jag vet inte vad som ska ske, fungerar allt det här? Man kan föreställa sig tankarna som är där då.
Helt plötsligt hörs det ett dån. Det kommer ljus från strålkastaren, helikoptern kommer ner, ytbärgaren kommer och räddningsmanskapet tar upp männen från vattnet. Han som bevakar skärmen ser att prickarna slocknat och förstår att de nödställda som låg i vattnet har hämtats. Då återgår han till sin rutin och slumrar in, tills nästa larm kommer. Han ska inte bry sig om vad de räddade hette, vem skepparen var och vad som hände i övrigt. Sedan kommer också de tillbaka som hämtat dem. Ytbärgaren tar av sig sina grejer, gör iordning sin utrustning för att vara redo till nästa larm. Sjukvårdaren tar hand om vad som måste göras med dem som låg i vattnet, larmar ambulans om det behövs, och lämnar över de räddade att få vård och gör sig sedan redo för nästa larm.
[]