200804

Nummer 4 2008 av Midnattsropet innehåller bl.a. reportage från olika satsningar den bakomliggande sommaren. Även undervisning och vittnestbörd.

Ledare av Berno Vidén
Istället för att utbedja sig den Ande som formar den troende till att leva för himmelen, med tydlig distans till världen, hänger sig många kristna idag åt allahanda karismatiska experiment för själva njutningens skull.
Den ande som Gud ger däremot, är en hjälp till att se klart vad som äger rum i tiden, att hålla sig nykter andligt sett, så att de viktiga råmärken vi har i evangeliet inte flyttas.

Reportage av Ulla Näsholm

Midnattsropets medarbetare Ulla Näsholm, som dessutom i många år varit Maranataförsamlingens evangelist och missionär, åkte för en tid sedan och hälsade på ett äldre par i Piteå. Dessa syskon hade betytt mycket för Ulla när hon som ung mötte Jesus Kristus till frälsning, och sade ja till kallelsen att tjäna Gud med hela sitt liv. Ulla kunde inte motstå att göra ett litet reportage från besöket, och här får vi också en glimt från vad de fått betyda för att Ulla kunde komma i tjänst för Gud i själavinnande, själavård och även som medarbetare i Midnattsropet!

Vittnesbörd och appell av Stig Andreasson

Torpstugan med det låga taket
I min västgötska hembygd fanns en del små stugor med mycket låg takhöjd. Min farfars torp var av den typen. Då min farbror, som var ett stycke över medellängd, vankade omkring därinne i stugan rörde hans hår vid det vita papptaket. Halvvägs mellan mitt barndomshem och skolan där jag lärde mig läsa låg en liknande torpstuga. Takhöjden torde ha varit ungefär densamma som hemma hos farfar. I den stugan bodde en äldre kvinna, vars rygg var böjd av ålder och hårt arbete. Hon hade väl därför inga direkta problem med takhöjden. Men hennes äldste son, som också bodde hemma, måste nog böja på nacken då han skulle gå in genom dörren.

Appell av Samuel Hafsahl

Frågan är om vi i vårt liv och vår vandel här lever för det tillkommande. Eller om det bara är något vi tror, som inte blir verkligt. Vi kanske har gått över från en tankebyggnad till en annan som är bättre; mera moralisk och god. Har det tillkommande livet blivit en verklighet för oss, så att vi lever och gör våra beslut med tanke på att det finns ett evigt liv, en annan, sann värld?