- Gud verkar hela tiden!

Stina Fridolfsson intervjuar Najib Elkalifi:
Najib Elkalifi är ursprungligen från Marocko, men kom som ung till Sverige 1973. Han kom till Maranataförsamlingen, och tog emot Jesus Kristus som sin frälsare. Det var en period då flera andra araber kom till församlingen, och Najib fick vara med och vinna dem för Jesus. Najib beskriver själv den tiden så här:

Najib vittnar om sin tro.
-Jesus talar i bibeln om en kvinna som hade tappat ett av de tio mynt hon hade; ett av de mynt hon förvarade inför sitt bröllop. Den glädje hon kände när hon hittade myntet, den kände jag då jag funnit Jesus till frälsning. Jag var ofta ute, och så fort jag mötte någon som talade arabiska, berättade jag för dem vad jag fått, vad jag hade mött.
-Jag var ju med när vi från församlingen var ute och vittnade, och har mött många jag kommer ihåg. Speciellt människor från Nordafrika – minst tio, som faktiskt kom till tro på Jesus, och blev döpta i  församlingen. Det var en underbar tid som Gud hade berett.

Du har ju fortfarande den där ivern att vittna om Jesus!?
-Amen! När en människa har kommit till tro, får han gåvan; det är liksom inbakat i trons gåva att man ska arbeta för Herren.
-Jag minns att det var en underbar tid då jag körde buss. Då hade jag alltid med mig traktater. Jag måste alltid göra något för Jesus. Jag kunde inte gå och lägga mig utan att jag visste att jag gjort något för Jesus.

Najib hjälper till med olika saker i storfamiljen på Bällsta.
Du har ju också haft tillfällen att åka tillbaka till ditt hemland och ha kontakt med troende där som ju egentligen har det ganska svårt. De bedriver i det närmaste underjordisk verksamhet, har jag förstått.
-Som troende, boende i Sverige, är det inte så lätt att komma i kontakt med de troende i Marocko. De har hemliga möten i hemmen. Grannarna får absolut inte veta att det här är marockaner som kommit till tro och samlas och ber till Herren Jesus Kristus.
Det tog litet tid för mig att lära känna några kristna när jag åkte till Marocko. Men tack och lov så kom jag så småningom i kontakt med trossyskon. Det var till stor välsignelse; både för mig och dem. På det sättet fick jag lära känna en broder som heter Monir och bor i Malaga. Jag fick en inbjudan att komma och besöka den arabiska församling i Malaga där han är engagerad. Jag fick tillfälle i höstas att besöka dem.

Broder Monir var alltså från Marocko?
-Ja, han hade kommit till tro där, men blev tvungen att flytta till Malaga för sin tros skull. Det är flera som lämnat Marocko på grund av sin tro. De ville tjäna Herren, de ville träffa människor, vittna och göra något för Herren. De blev så förföljda, och flera av dem har flyttat till Malaga. Där i Malaga finns en grupp araber från olika länder – Egypten, Marocko, Syrien – de samlas och har möten  på arabiska. Det är underbart att se vilket verk som Gud gör. Jag har en syster som bor i Malaga. Hon fick faktiskt kontakt med den här kristna gruppen, och blev så glad. Det är ett bönesvar för mig. Jag har så många år bett för min släkt att  de ska komma till tro på Jesus. Gud svarar på sitt sätt!
-I Malaga har de radiosändningar på arabiska över hela Nordafrika. De sänder även på berberska; ett språk som talas i Nordafrika av urbefolkningen berber. Man har nu översatt bibeln till deras språk. Det är underbart att fritt kunna samlas och be till Jesus, vår Frälsare, och kunna vittna för människor. Dela ut traktater till människor som bor där. Det är väldigt många nordafrikaner, särskilt från Marocko, som bor och arbetar i Malaga. De trivs där, och Gud verkar ibland dem. Jag var så glad att jag fick besöka den här lilla församlingen.
I Malaga kan man verka fritt, Spanien är ju ett kristet, katolskt land. Där finns frihet att ha möten och besöka varandra. Det är som jag har önskat att vi skulle ha det i våra länder i Nordafrika.

Under ett torgmöte på Rinkeby torg vittnar Najib.
Ja, där är väl inte många platser man vågar samlas på ett sådant sätt?
-Nej, och därför är det väldigt bra att man kan ha radiosändningar som når befolkningen där. Jag har själv varit ute och delat mina arabiska traktater i Malaga. Där fick jag kontakt med marockaner. De tackade och tog emot. Det är en början – de får veta att det finns en Jesus. Att det finns någonting annat än den tradition man ärvt från släkten. Det man är uppvuxen med; det man fått i sig från modersmjölken – islam. Det finns något annat! Det är Guds verk att öppna ögonen för dessa människor, så att de får veta att det finns något annat.

Najib blir allt ivrigare i sin beskrivning av den situation muslimer lever i:
-Man är så bunden och sitter fast i sin tradition. Det är fadern i hemmet som bestämmer. Om man gör fel eller rätt – han har alltid sista ordet. Ingen annan i släkten får säga emot. Man har islam med sina regler som man ska följa, fastän det är helt felaktigt. Man tror blint på det och får inte diskutera vad sharialagarna; islams skrifter säger. Man måste acceptera och böja sig utan att ställa frågor. Och därför kan inte människor utveckla sitt medvetande. Man får inte ta reda på vad livet är för något; vad ljuset är, vem Gud är och vad han har gjort. Det gör att man blir blind. Du har ögon, men kan inte se! Eller du har fått en kropp som du känner, men du vet inte vad det är du känner. Man lever i en omedvetenhet, så man inte heller vågar ställa frågor till dem som bestämmer.

Och imamerna bestämmer?
-Ja, imamerna bestämmer. Och det gör att människorna blir aggressiva – de blir lätt irriterade,  de ifrågasätter inte. För ifrågasättande kommer från förståndet. I Bibeln läser vi att från förståndet får vi lära känna hur man lever i frid och får tålamod. Men när man inte får använda sitt förstånd att ställa frågor, så kan man inte i hjärtat uppleva vad som är rätt och sant. Då man inte får ställa frågor lever man i mörker.
-Man matar människorna med Koranen. Och för en muslim så finns inget annat. De säger: Det är bara vi muslimer som kommer till himlen! Och judarna  är kofar – fiender till Gud. En del tar till vapen för att tvinga människor att komma till islam. Det finns en felaktig iver att tvinga människor att bli muslimer.
Gud verkar aldrig på det sättet. Han skapade Adam med fri vilja. Människan får tjäna Gud om hon vill.

När du besöker Marocko, kan du ju inte gå fritt omkring och tala om Gud och dela ut traktater om Jesus?
-Där måste man verkligen vara försiktig. Där finns ju alltid sådana som har en väldig makt, i och med att de kan mycket i Koranen utantill. De har stor makt inför människorna och är väldigt respekterade. De provocerar fram förföljelser mot dem som kommer till tro på Jesus. Men Gud är större och mäktigare än alla. Han verkar i det fördolda. Det är ingen som kan tala om hur många marockaner som kommer till tro på Jesus.

Kanske många lyssnar på radioprogrammen som sänds?
-Precis! Nu har befolkningen i Nordafrika vaknat! Ungdomarna börjar ställa naturliga frågor, som tillhör livet. Och det finns radioprogram med budskap på arabiska som sänds från Malaga och olika platser, och man kan lyssna. Det finns också internet: – youtube, facebook –  många möjligheter att ta reda på sanningen om Jesus Kristus. Om man är ärlig. Vi lever i en revolutionerande tid!
Jag träffade den här brodern Monir i den kristna gruppen i Marocko, där vi samlades i hemlighet. Han var så ödmjuk och kärleksfull. Han berättade att han bodde i Malaga, jag fick adressen. Han sa att jag var välkommen dit när jag ville. Från den dagen fick jag en längtan att åka dit. Och så fick jag tillfälle i höstas att åka dit tio dagar och se hur de har det. Vilket välkomnande jag fick! De erbjöd mig en hel lägenhet att bo i, jag fick allt jag behövde – mat och allt. De hämtade mig från flygplatsen och körde mig till flygplatsen. Jag fick vara med i mötena. De delade ut mat till de fattiga där också. De har ett center, dit de som inte har mat för dagen får komma.

Det är alltså både muslimer, kristna, spanjorer och nordafrikaner som får komma?
-Just det. Alla är välkomna, de delar till alla! Det är ett väldigt vittnesbörd. Det är så uppmuntrande, man blir glad då man ser vad de håller på med. Det är bara Guds nåd.  Jag kan bara tacka Gud för det kärleksverk Gud gör bland dessa troende kristna. Vem som helst kan komma. Muslimer, spanjorer, hinduer – vilket land man än kommer ifrån. De som har behov, kommer tre gånger i veckan och får en hel säck full med mat – ris, smör, bröd, ost, havregryn...

Hur kan dom finansiera allt detta?
-Broder Monir har radioprogram, och kristna församlingar runt om i Spanien och även andra länder är med och stöder detta hjälparbete.

Du var nu tio dagar där, vad gjorde mest intryck på dig?
-Vad som gjorde mest intryck på mig var det välkomnande jag fick. Jag möttes av sådan kärlek. Och de ville att jag skulle predika på söndagen. De hade stort förtroende för mig, och jag blev så tacksam för det sätt de mötte mig. Det gjorde att man älskar dem. De behövde också höra Maranatabudskapet – att Jesus kommer tillbaka, bland annat. Det var så underbart med dem. Glada och kärleksfulla. Det är Guds nåd. Jag fick vara med och tala i radion och vittna om hur jag kom till tro på Jesus i program som sändes i hela Nordafrika – ja, i hela världen över internet! Så det är fantastiskt.

Är det något särskilt du nu vill lyfta fram till avslutning?
-Ja, det jag känner nu, är att Gud verkar dygnet runt, alltid. Han sover aldrig. Han verkar hela tiden. Man ser hans verk över hela världen. Man ser att människor kommer till tro på Jesus. Alltså; i det fördolda. Inte i stora möten och konferenser. Jag har varit med i stora konferenser, men jag har inte sett någon kontinuitet. Men där en och en kommer till tro, där ser man kontinuiteten. Man ser hur människan blir påverkad av evangelium och lämnar sig åt Gud. Det griper mig så att evangelium kan förändra en människa, hur hon än är. Evangelium är en glad nyhet för alla människor!
Jag är så tacksam för Maranataförsamlingen, där det rätta evangeliet rört mitt hjärta. Det är Guds verk, och ingenting annat. n
 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar