Må Gud bevara sitt fria folk från att följa med i utförsbacken!




Citerat ur Evangelii Härold 1927

De frikyrkliga samfunden göra gemensam sak med de stora världskyrkorna i danande av en kyrklig världsallians. Därföre gäller det för alla andliga människor att taga avstånd från dessa samfund, om de ej vilja vara med i dessa strävanden, som ytterst förbereda Antikrists framträdande.
Den andra samfundsfrågan var: ”Hur ställa sig de moderna allianssträvandena till Bibelns lära om Andens enhet, och vilken ståndpunkt böra vi intaga till dessa allianssträvandena?”
En broder hade därefter ett uttömmande och grundligt inlägg i frågan...
Om man för ett 20-tal år sedan hade föreslagit troende kristna i vårt land allians med t.ex. katoliker, hade de alla tagit hatten av och sprungit sin väg. För tjugo år sedan skulle alla frikyrkliga bestämt gillat den ställning, som vi pingstvänner intaga till de moderna allianssträvandena. Men nu är det annorlunda. Nu synas de frikyrkliga ledarna ej sky allians med några, knappast med själva påven i Rom.
Förr visste de frikyrkliga, att de hade verkliga bibliska sanningar att föra fram och att stå för. Många av dem hade fått utstå både fängelse och andra lidanden för sin tro. Och det var just därför, så att de ej kunde svika dessa sanningar, som de fingo lida. Talaren hade hört sin egen mor berätta, huru hon en mörk kväll, för att ej bliva stenad av rasande motståndare, hade måst smyga sig bort till en vik av Vänern för att där undfå dopet. Det är helt naturligt, att man, då man varit med om sådant, ej sedan kan anse dopet oväsentligt och utan vidare pruta av på den sanningen för att få allians med dess motståndare. Baptisterna ansågs nog fordom mycket partiska, men det var nog en partiskhet, som Gud bekände sig till. Att hålla fast vid de bibliska sanningarna, som Gud gjort levande för våra hjärtan, är icke partisinne. Partisinne är att hålla fast vid människor och mänskliga inrättningar, så att ej Guds riksintresse blir medelpunkten i våra strävanden. Det har nu emellertid blivit mycket annorlunda bland en stor del av baptisterna. För att kunna alliera sig med andra frikyrkliga samt med världskyrkorna, hava de måst låta kärleken till sanningen fara.
Evangelii Härold nr 26/1927

Det var omöjligt för en Karl Andersson i Vaxholm, en F O Nilsson och en Näs Per Persson att alliera sig med den kyrka, som lärde, att syndernas förlåtelse erhålles genom nattvarden och att en människa föddes på nytt genom barndopet. En sådan kyrka bestormade de för att rädda dess medlemmar från dylika villfarelser. Men fyrtio år senare bryta deras andliga arvtagare staven över dem för deras trångbröstade förfaringssätt och ingå allians med den världskyrka som de gamle gingo ut ifrån. Borde icke blotta tanken härpå väcka de frikyrkliga till en allvarlig självrannsakan?
För min personliga del känner jag mig djupt tacksam till Gud, att jag får tillhöra en andlig riktning, som konsekvent hållit sig utanför detta ödesdigra alliansväsen. Det finns även många tusen troende i Sveriges bygder, som hoppas och bedja, att varken hån eller hot må kunna förmå de fria församlingarna i vårt land att förena sig med denna ekumeniska nedgångsrörelse. Det skall komma att visa sig vara pingstväckelsens stora lycka, att dess folk aldrig givit efter för alliansivrarnas ofta hänsynslösa påtryckningar.
Den dag vi stryka flagg inför dessa påtryckningar, har pingstväckelsen fått sin dödsdom. Den kan icke leva sitt liv tillsammans med katolska villfarelser och bibelkritik. Därför bör den heller aldrig göra gemensam sak med de moderna allianssträvandena.
Vi vet av Guds ord, att avfallet skall bliva stort i den yttersta tiden, men att det på så kort tid skulle få en sådan makt över en så mäktig andlig rörelse som frikyrkorörelsen i Sverige, det har troligen ingen kunnat tänka sig. Må Gud bevara sitt fria folk från att följa med i utförsbacken!
Evangelii Härold nr 50/1927

Såsom en allmän regel framställdes följande:
1) Samfunden som helhet betraktade och deras ledning i synnerhet, stå emot den sanning om Andens verk, som Gud givit oss att bära fram, därföre kunna vi icke alliera oss med dem.
2) De frikyrkliga samfunden göra gemensam sak med de stora världskyrkorna i danande av en kyrklig världsallians. Därföre gäller det för alla andliga människor att taga avstånd från dessa samfund, om de ej vilja vara med i dessa strävanden, som ytterst förbereda Antikrists framträdande. De andliga kunna icke vara med i denna skökotrust, om de ej vilja bli besmittade i sin ande.
3) Samfunden ha inom sig teologer, som arbeta på att uppriva kristendomens grundvalar. Vi måste taga avstånd från dessa nyteologer och från varje samfund, som hyser dem inom sig, om vi ej skola besmittas och göra oss delaktiga av deras synder (1 Tim 5:22).
Evangelii Härold nr 27/1927
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar