Lever vi i de yttersta dagarna? Del 2

Text: Stig Andreasson

Den ockulta vågen – ett ändetidstecken. 

- Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror (1 Tim.4:1).
Någon vill kanske med all rätt anmärka på att villfarande och demoninspirerad religiositet alltid har förekommit inom hedniska religioner och bland människor som saknat kunskap om kristen tro. Men lägg märke till att i ovanstående bibeltext omtalas den demoninspirerade förförelsen som följd av ett avfall från tron. Idag är tyvärr många bekännande kristna inte vakna över att de faktiskt är starkt påverkade av olika former av nyandlighet med ockult bakgrund från New Age och österländska religioner.
Då jag på 1950-talet kom till Frankrike för att delta i evangeliskt arbete hade jag ingen erfarenhet av konfrontation med ockultism och nyandlighet från mitt svenska hemland. Vi hade i stort sett blivit förskonade från sådant hemma i Norden. I en liten församling i Paris östra förstäder talade jag i ett möte om ”köttets gärningar” i Galaterbrevet 5. Där nämns olika slags synder, bland annat omtalas ”trolldom”, även benämnd ”svartkonst”. På franska stod det ”magi”, vilket innefattar olika former av ockultism. Jag sa då något om att ”du kanske inte har praktiserat magi och ockultism, men kiv, avund och ofördragsamhet har du nog släppt in i ditt hjärta”. Dessa synder stod ju också omtalade i bibeltexten. Efter mötet kom en av bröderna fram till mig och sa: ”Stig, i kväll sa du något helt galet i din predikan.” Jag blev en aning perplex. ”Du skall veta”, fortsatte min gode vän, ”att här i Paris har de flesta varit hos någon ockult healer och hos sådana som kallas ”synska” för att få veta vad framtiden bär i sitt sköte. Så du bör hellre avslöja detta och varna för det.” Jag hade skjutit över målet på grund av okunnighet.
Några årtionden senare kom den ockulta vågen också till våra breddgrader. Healing, transcendental meditation, yoga och andra mentala och fysiska tekniker med rötter i österländska religioner har utbrett sig också hos oss. Hälsovården använder sig av ”mindfullness”, som bygger på buddhismen, för behandling av stress, depression m.m. Samtidigt som vårt land blir alltmer sekulariserat är det lätt att konstatera att religion står på dagordningen som aldrig förut. Men det är typiskt för alla som håller på med nyandlighet att de förnekar att det de praktiserar har något med religion att göra. De kallar det vanligtvis ”självutveckling” och ”spiritualitet”. Sådant finns för alla smakriktningar. Jag har faktiskt läst något om att det till och med finns ”spiritualitet för gudlösa”.
Det är bara Bibeln som kan upplysa oss om hur vi skall förhålla oss till allt detta med healing, reinkarnation och spiritism. Guds Ord uppmanar oss också till att be om gåvan att skilja mellan andar. I denna invasion av all slags andlighet och alternativ behandling är nämligen mörka krafter i verksamhet. Allt detta är en följd av vår tids andliga avfall och ett tecken på att vi verkligen lever i ändens tid. Men också idag verkar Jesu Kristi evangelium till frälsning och befrielse för den som tror. Ett härligt exempel på detta är den tidigare healern Walter Vappianis gripande vittnesbörd i den lilla boken ”Healern som blev helad”, som finns att beställa på Bällsta Media Center. Läs den och gläd dig över Jesu storhet och makt!

Människocentrerad lyckoreligion – ett utbrett fenomen i ändens tid.

I sitt andra brev till Timoteus 4:3 skriver aposteln Paulus: ”Det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen.”
För närmare 40 år sedan mötte den kände norske förkunnaren Emmanuel Minos en 90 år gammal kvinna från Valdres, som hade fått en syn från Gud om hur världen och kristenheten skulle se ut i kommande dagar. Hon förutsade då ett avfall i kristenheten och gav följande beskrivning:
- De kristna kommer inte längre att vara öppna för rannsakande förkunnelse. De vill inte längre höra, som de har gjort förr i tiden, om synd och nåd, lag och evangelium, bot och bättring. Istället kommer det ett slags surrogat, lyckokristendom, som blir presenterad för människorna. Det gäller att bli vällyckad, det gäller att nå framgång, det gäller det materiella goda. Och denna framgångskristendom resulterar gradvis i att kyrkor, bönehus och frikyrkolokaler blir mer och mer tomma. Underhållning, konst och kulturaktiviteter övertar platsen i kyrkor och bönehus istället för väckelse- och bönemöten. Detta kommer att ske i hög grad innan Jesus kommer. Den andliga sömnen kommer att breda ut sig.

Guds Ord säger att vi inte skall förakta profetiskt tal men pröva allt och behålla det som är gott. I detta tillfälle är det tydligt att budskapet verkligen ger en träffande bild av den framtida kristenheten – vår egen tids kristenhet.
Hälsa, framgång och välfärd är goda ting som människor alltid har önskat sig. All kristen verksamhet har därför alltid haft och skall ha en filantropisk (människovänlig) sida. Jesus lärde att vi alltid skulle tänka på de fattiga och ta oss an de svaga. I den första kristna församlingen fanns ingen som led nöd. Alla delade med sig av sitt goda eftersom var och en behövde. Då blev alla nöjda och fick sin del av framgången. Men trots detta skulle lyckoreligion eller framgångsreligion vara fel namn på denna syskongemenskap. Den var helt enkelt ett exempel på hur det blir då Guds kärlek fyller människohjärtan och driver ut vår naturliga självupptagenhet.
En mycket annorlunda lycko- och framgångsreligion började marknadsföras hos oss för några decennier sedan. Man kallade den ”Trosrörelsen”. Men på engelska hette den egentligen ”Word of Faith Movement” (Tros-ords-rörelsen). Det hela handlade nämligen om att uttala ”trosord” som kunde förändra verkligheten omkring oss. Trosförkunnarna lärde och lär fortfarande att tron är en kraft och en lag i universum. Den som lärt sig bruka den kraften uppnår framgång på alla områden. Ofta citeras bibelordet: ”Tungan har makt över död och liv” (Ords 18:1). Det betyder att våra liv styrs av våra ord och våra bekännelser. Bekänn fattigdom och sjukdom, så får du det. Bekänn hälsa och välstånd, så får du det. Det blir som du säger. Kenneth Hagin, trosrörelsens far, sa det kort och enkelt: ”Name it and claim it!”  (Nämn det och begär det).
Någon vill kanske påstå att trosrörelsen i vårt land genomgått stora förändringar i senare tid och att dess ledare idag är mindre extrema. Ja, stora omvälvningar och skandaler har skett och vissa uttalanden från ledande håll låter mer sansade. Men både inom s.k. ”nykarismatiska” rörelser, äldre trosförsamlingar och inom olika frikyrkor lever mycket av trosteologin vidare. Nyligen kunde jag på min dataskärm höra och se en bibellärare, som räckte ut tungan mot sin publik, inte för att förnärma sina åhörare, men för att illustrera sitt budskap. ”Idag skall jag tala om tungan”, sa han och fortsatte ungefär så här: ”När Gud skapade världen gjorde han det genom att uttala starka och mäktiga ord. Han talade och allt blev till. På liknande sätt kan också vi skapa något nytt genom våra ord och våra positiva bekännelser.”
Ibland dyker dessa trosuppfattningar upp i delvis nya former. På en frikyrkokonferens i vårt land hörde jag förkunnare som befallde sjukdomar att lämna sjuka personer. Ja, man befallde också sjuka kroppsdelar att bli friska. Man talade till sjukdomarna som om de skulle vara levande väsen och likadant gjorde man med sjuka kroppsdelar. ”Du ömma ryggkota, bli frisk!” Mycket av detta kommer troligen från andra sidan Atlanten. En förkunnare därifrån besökte Norden för en tid sedan och berättade då hur han gjorde då han skulle förnya sitt tillstånd att köra privatflyg. Han måste då till läkare för att få sin synförmåga testad. Före testen sa han till doktorn: ”I speak to my body” (Jag talar till min kropp). ”Vad är det du gör?” frågade läkaren. ”Jo, jag talar till min kropp”. I detta fall befallde han sina ögon att se klart och tydligt, vilket enligt hans egen utsago också skedde.
Denna tro på kraften av egen tro och egna ”trosord” sätter naturligtvis människan i centrum. Den appellerar utan tvivel till det egocentriska hos oss. Någon har gett den namnet ”ego-teologi”. Ja, tänk, att vi kan bli bärare av en sådan auktoritet! Ett sådant budskap kliar utan tvekan i öronen på många. För mig är därför också denna typ av religiositet ett tydligt tecken på att vi verkligen lever i de yttersta dagarna. Men det finns en skara som i denna förförelsens tid håller fast vid den enkla och sunda tron på Jesus Kristus och hans evangelium. Då vi håller oss till Guds Ord vet vi att vår himmelske Far både hjälper och bönhör oss, även då vi inte alltid klarar att bara tänka positivt och ständigt uttala positiva bekännelser. Psalmisten skrev: ”Jag är betryckt och fattig”. Det var knappast en positiv bekännelse. Men han fick hjälp av Gud ändå. Herren bönhör oss nämligen inte för att vi är troshjältar men för att Han själv är ”all nåds Gud”. Låt oss därför inte tro på vår egen tro men lita på Guds trofasthet.

 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar