Visionen som drabbat oss

Text: Emanuel Johansson

Det är nu snart fyrtio år sedan ett antal familjer i Maranataförsamlingen tog sina barn ut ur den då statliga skolan för att ta över ansvaret för skolundervisningen. Även om kampen för hemundervisningen alltsedan starten har varit förenad med ett visst motstånd så har förutsättningarna de senaste åren radikalt förändrats. Allt sedan den nya skollagen från 2010 trädde i kraft är hemskolning i princip förbjuden. Familjer som ändå följer sin övertygelse och för barnens bästa väljer att undervisa barnen drabbas idag av hårda repressalier i form av förelägganden förenade med skyhöga viten.
Året då det började var 1977. Familjerna och barnen det då gällde har för länge sedan lämnat skolbänkarna men kampen fortsätter av människor som är bärare av samma vision. En vision som mycket handlar om familjen och församlingen.

Familjen
Kärnfamiljens mest grundläggande uppgift är ansvaret för barnen, deras fostran och utveckling. Familjen är också den mest naturliga och tryggaste platsen för lärande. Att påstå detta är varken extremt eller ovanligt utan står helt i enlighet med en kristen syn på familjen och för övrigt med de flesta kulturer världen har känt till. Ändå står det i kontrast till ”normalfallet” i Sverige av idag, där samhälleliga institutioner och experter tagit över föräldrarnas roll i förhållande till barnen. I Sverige idag är föräldrar i produktionen medan ansvaret för barnens fostran och utveckling mer och mer har hamnat hos institutionerna.

Församlingen
Visionen om församlingen handlar om en daglig gemenskap. Förebilden är bibelns vittnesbörd om den första församlingen och Jesu och apostlarnas undervisning i Nya testamentet. Där finner vi uttryck som: Var dag kom de tillsammans hemma i husen, bland dem fanns ingen som led nöd, ingen kallade något av det han ägde för sitt.
Församlingen skall vara ett hem till skydd för kärnfamiljen, till hjälp för den nödställde, till stöd för de gamla. I församlingen får kärnfamiljen utrymme att fullgöra sitt ansvar, där kommer de äldres livserfarenhet och kunskap till sin rätt, där blir de ungas entusiasm till glädje för helheten.
I församlingslivet har också barnen en naturlig och självklar plats. I bibelns vittnesbörd bekräftas detta gång på gång. Aposteln Johannes till exempel, adresserar sitt första brev till barnen, till ynglingarna och till fäderna. Alla var en del av församlingen.
För föräldrar som önskar förverkliga denna bibliska församlingsform blir steget att ta över ansvaret för sina barns undervisning helt naturligt. Det blir helt enkelt en fråga om att fullfölja sin kallelse som förälder.

En förbjuden vision
Detta är något av den vision som också idag ger upphov till den kamp flera familjer är inne i.
Att hemskolning blivit förbjuden i Sverige innebär att det inte finns utrymme att förverkliga den vision som jag här försökt beskriva. Den nya lagstiftningen är alltså både ett angrepp mot familjen och församlingen. Den vision som allt sedan 70-talet och till idag gripit tag om människor är idag förbjuden. Den nya ordningen innebär att människor inte tillåts leva efter sin tro och övertygelse.

Varför
Den allvarliga frågan blir då om det finns en medveten strategi i att förbjuda en viss grupp människor att följa sin tro och övertygelse eller om det bara är en sidoeffekt av att utbildningen blivit mer och mer avancerad så att enskilda föräldrar helt enkelt inte klarar av uppgiften. För att söka utröna detta vill jag lyfta fram tre frågor som jag stött på i mina erfarenheter vad gäller hemskolning.

Behöriga lärare
För det första: Behövs behöriga lärare med rätt kompetens för att klara dagens utbildningskrav? Vid första anblicken är det en allvarlig fråga som vi inte kan blunda inför, men undersöker man saken ser man att så inte är fallet. Detta har att göra med att en lärare med uppgiften att undervisa stora grupper barn har helt andra utmaningar att hantera än föräldrar som undervisar sina barn. Detta bekräftas också av en av de största studier som gjorts på hemskolade barn. Den gjordes i USA år 1998 av Dr. Lawrence Rudner vid University of Maryland och visar att lågutbildade föräldrar kan erbjuda en bättre undervisning än utbildade lärare i en offentlig skola. Detta kan alltså inte vara orsaken till att dagens lagstiftning förbjuder hemskolning.

Social utveckling
Den andra frågan som ofta dyker upp, är ifall skolmiljön behövs för barnens sociala utveckling. Ett sådant påstående är mer tveksamt och grundar sig kanske i att bara för att de flesta barnen i Sverige idag vistas stora delar av sin tid i stora grupper med barn i samma ålder borde det därför vara det rätta. Undersöker man detta närmare ser man tvärtom att den situation som så många barn befinner sig i idag, rent av kan vara skadlig. Aktuell forskning om barns utveckling som bland annat förts fram av dr Gordon Neufeld från Kanada visar att en nära anknytning mellan barn och föräldrar har mycket större betydelse för barns sociala och personliga utveckling än antalet kompisar.  Den sociala utvecklingen kan alltså inte heller vara orsaken till lagens förändrade hållning till hemskolning.

En värdegrund
Det tredje området som inte framförs lika ofta, men som till exempel Jan Björklund under tiden han var utbildningsminister framförde då en journalist ställde en fråga om hemskolning. Han sa: Barnen riskerar att få en annan värdegrund. Är det så att den politiska inriktningen som utformat nuvarande skollag medvetet söker ett system som fostrar det uppväxande släktet i en riktning är läget oerhört allvarligt. Men skolans styrdokument är i den frågan tvetydig. Lagen kräver att skolan skall stå neutral inför olika livsåskådningar, religioner och övertygelser. Men ändå skall all undervisning ske med en gemensam värdegrund. Studerar man värdegrundsfrågorna närmare finner man att det inte först och främst handlar om innehållet i själva undervisningen, men om bemötande och demokrati, om hur undervisningen ska ske. Men samtidigt finns det inslag som direkt avspeglar den för tiden politiskt korrekta uppfattningen i olika frågor som inte nödvändigtvis står neutrala till olika livsåskådningar.
När man också kan läsa i statens olika styrdokument om att skolan mer och mer skall lägga fokus på sitt medborgarfostrande uppdrag och inte bara på kunskapsförmedling börjar man förstå att det är här någonstans möjligheten till hemskolning kolliderar med den inslagna vägen.


Det andliga perspektivet
Helt klart är att det system som byggts upp kan bli ett instrument för ett fruktansvärt maktmissbruk. Ändå har jag svårt att tänka mig att det finns en medveten inriktning mot ett totalitärt system. Bakgrunden till den situation vi befinner oss i tror jag istället i grund och botten har att göra med den andliga situationen i vårt land. Du behöver inte leta länge efter tecken på den tidsanda som ifrågasätter kärnfamiljen eller höra kraven om att den fria församlingen skall anpassa sig efter tidens strömningar.
Den mönsterbild för församlingen som bibelns vittnesbörd ger är dock inte bara ett antal vackra ideal som vi kan ha eller vara utan. Det handlar om vår frälsning och att synliggöra Guds vilja till ett vittnesbörd för alla. För familjerna handlar det om att inte någon av de små skall gå förlorade. Just detta är vår himmelske faders vilja säger Jesus i Matteus kap 18.  Då har han precis berättat om herden som lämnade de nittionio fåren för att rädda det ena.
Hur långt är vi villiga att gå för att rädda de små?
Maranatahälsningar!
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar