Hotas vår välfärd av flyktingar?

Ledare av Berno Vidén

Steget från öppna hjärtan till stängda gränser var inte långt. I höstas, då strömmen av människor på flykt över Medelhavet aldrig sinade, gick det rekordsnabbt för regeringen att tvärvända i sin flyktingpolitik. Idag är det mycket svårare för den som är på flykt att finna en fristad, och det verkar vara likadant inom hela den Europeiska unionen.

Debatterna går höga om vem som gör mest eller minst. Det är lätt att skjuta ansvaret ifrån sig.

– Sverige ger ju ändå en procent av sin bruttonationalprodukt i bistånd och det är mer än vad de flesta andra länder gör, säger de som försvarar landets stängda gränser.

Samtidigt lever vi med paradoxen att den svenska välfärden delvis är uppbyggd på andra länders bekostnad. Exempelvis ger vi en krona i bistånd samtidigt som vapenexporten till samma och andra länder inbringar fem gånger mera till statskassan.

Prognosen för 2016 är att minst en miljon flyktingar kommer att söka sig in i Europa. Människor flyr för sitt livs skull från krig och terror, men också från svältkatastrofer orsakat av det som idag kan utgöra mänsklighetens största hot: klimatförändringarna.

Hela världen ropar efter fred och rättvisa, i längtan efter ett slut på allt lidande orsakat av egoism, hat och orättvisor.

– Sverige går in i en period med robust ekonomisk tillväxt, rapporterade EU-kommissionen nyligen i en prognos. – Även EU:s ekonomi fortsätter att växa, skriver samma källa. Men frågan är för vilka?

Hesekiel 16 beskriver i några verser lagen om sådd och skörd. Samhället som beskrivs hade överflöd och välfärd, samtidigt som en del av befolkningen led svårt. På grund av att man inte osjälviskt delade med sig av sitt överflöd så slog olyckan tillbaka. Hela landet blev utarmat. Bibeln slår fast att förtrycket mot den fattige var det som utgjorde såväl Sodoms som Jerusalems synd:

– Detta var din syster Sodoms synd: Högmod, överflöd av mat och bekymmerslös säkerhet utmärkte henne och hennes döttrar. Och hon hjälpte inte den nödställde och fattige.

På liknande sätt kommer Sverige att få betala ett högt pris för den skuld vi bär på.

Om alla jordens invånare idag skulle ges möjlighet att leva efter svensk normalstandard så skulle vi behöva minst 3,7 jordklot. Så krass är verkligheten. Det vi anser vara självklara rättigheter gäller långt ifrån alla. En annan sanning är att merparten av jordens befolkning lever i svår fattigdom. De rika blir rikare och de fattiga fattigare.

Guds rättfärdighet kräver att en utjämning sker och att all ondska och girighet ställs till svars. Den dagen kommer! Men redan här och nu finns det en annan väg att gå än den som handlar om dem och ossfattig och rik.

Jesus talade för snart två tusen år sedan om en annan slags politik än den som förkunnas från Brüssel; nämligen himmelrikets politik, där hjärtan öppnas och allt ställs till rätta. Himmelrikets politik söker inte sitt utan sträcker sig först och främst till den som förlorat allt. Jesus uppmanar oss att leva så att vi inte samlar oss skatter på jorden, men däremot i himlen, i de eviga boningarna. Allt vi gör för en av dessa allra minsta, de försvarslösa, de jagade, de utstötta; det gör vi för Jesus. Det utgör värden som aldrig någonsin kommer att förgås.

Att satsa på välfärd och ett materialistiskt liv är som att bygga sitt liv med "hö och strå". Den däremot som väljer att i allt vara en Jesu lärjunge – att bli honom lik – och prioriterar himmelrikets principer i sitt liv, bygger sitt liv med "guld, silver och ädelstenar" (1 Kor 3:12).

Församlingens uppdrag i tiden handlar inte enbart om att förkunna evangelium med ord utan också att i handling och livsstil visa att det finns en sann konstitution som värderar alla människor utifrån ett helt nytt och unikt perspektiv: Golgata! Där gjorde Jesus upp med synden och döden en gång för alla, där begravs egoismen och där läggs grunden för det nya och utgivande livet.
– Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt. Med stor kraft bar apostlarna fram vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla. Ingen av dem led någon brist... (Apg 4:32-34).
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar