Konventikelfolket - ett sjungande folk

Av Lars Bygdås

Konventikelplakatet var ett resultat av den svenska stormaktstidens stolta kyrka med minnen från Gustav II Adolfs segrar under 30-åriga kriget, och givetvis från Gustav Vasas tid som körde ut katolska kyrkan på 1500-talet. Fri från Rom blev den alltså en statsmaktens kyrka och den enhetliga religionens kyrka.
Hotet mot denna enhet kom från pietisterna och deras enkla samlingar i hemmen med bibelläsning och bön så kallade konventiklar, av det latinska conventiculum - liten sammankomst. Dessa människor satte friheten i Kristus främst och var beredda att ta strid för sin övertygelse.
Men för staten och dess kyrka blev det en splittringsrörelse som måste stävjas med tvångslagar och svärdet.
Konventikelplakatet från 1700-talet var just en sådan tvångslag som i ett slag kriminaliserade de enkla samlingarna i hemmen.
Den välkände hymnologen Oscar Lövgren ger oss en målande bild av den tidens väckelsemöten i boken På stugmötenas tid i kapitlet: Konventikelfolket – ett sjungande folk
”Allt visar klart, att de som under konventikelplakatets dagar samlades till de förbjudna sammankomsterna var ett sjungande folk,” skriver Oscar Lövgren i boken. Och som de sjöng, då i början på 1700-talet..! Sång om försoning och  frälsning... Men även om Babylons ok och öde.
 ”Si, Babel syns braka vill snart falla kull, det skakas båd´ ute och inne, och skökan hon raglar och liksom helt full mot barnen hon ont har i sinne; men Kongen i Sion har lovat den tid att han vill sin vingård själv sköta och själafördärvaren göra till skam och i deras arghet dem möta.”
Denna och många andra sånger visar vilken frimodighet man visade konventikelplakatets skapare
Och dessa kampsånger sjöngs långt innan de samlades i sångböcker. Andeliga Wijsor spreds i tusental och utkom i 17 upplagor.
Det förhatliga konventikelplakatet avskaffades 1858...
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar