Julen - de förtrycktas högtid

Ledare av Berno Vidén
Hela den europeiska gemenskapen står maktlös inför invasionen av dem som jagas från sina hem i sökandet efter en fristad. Land efter land stänger sina gränser samtidigt som lidandet är gränslöst. 

Kärnan i julens ursprungliga budskap är Jesus. När tiden var inne sände Gud sin son. Gud blev människa i en för världen mycket mörk tid. Israel, det folk som på ett speciellt sätt blivit utvalt att bana väg för Rättfärdighetens Konung, hade övergett Guds väg och hela regionen var ockuperad av den empiriska världsmakten Rom. Längtan efter Messias – befriaren – var enorm, men när han kom var han inte välkommen.
Trots att han var den Högste, ursprunget till allt mänskligt liv, den som genom sitt ord skapat världen, så fanns det ingen plats för Jesus. Han föddes i fattigdom och delade de utstöttas liv. Hans egna ville inte veta av honom. Men det var ingen slump som avgjorde på vilket sätt Jesus skulle komma. Medvetet ödmjukade han sig och gjorde sig till allas tjänare; han utgav sig själv och tog en tjänares gestalt (Fil 2:7).
Jesus deklarerade gång på gång genom ord och handling att han hade kommit för att återge människan det förlorade människovärdet:
- Människosonen har kommit för att söka upp och frälsa det som var förlorat (Luk 19:10).
Redan vid inledningen av sin tjänst lyfte han fram en gudomlig programförklaring som inget politiskt parti, ingen människorättsorganisation eller något statsskick någonsin har kunnat leva upp till. Han uppfyllde det som den här världen i sina illusioner bara kan drömma om:
- Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren (Luk 4:18-19).

Hela världen befinner sig i en global kris. Världsledarna samlas i Paris för att i panik försöka stoppa klimatförändringarna, samtidigt som krig och terror färgar mångas vardag. Konsekvenserna av alla oändligt stora flyktingströmmar är svåra att överblicka. Hela den europeiska gemenskapen står maktlös inför invasionen av dem som jagas från sina hem i sökandet efter en fristad. Land efter land stänger sina gränser samtidigt som lidandet är gränslöst.
Kaos och oro råder och någon mänsklig lösning för en värld plågad av egoism och ondska finns inte. Visionen om en öppen, global och jämlik värld för alla, faller som ett korthus. Så här återger TT (4/12) ett analysföretags prognos om en förväntad trend inför 2016:
– Flyktingsituationen liksom händelserna i Mellanöstern... det här kullkastar allting vi trott på under 50 års tid om ett öppet Europa och en välkomnande attityd. Frågan som ställs är om det går att kombinera öppenhet med välfärdsstat.

Jesus förutsade i Lukas evangelium, att i den yttersta tiden (våra dagar) ska folken på jorden gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån och människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen (21:25-26).
Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder, skriver profeten Jesaja. En strimma av ljus bryter igenom, rakt in i den mörka tiden. Det är Fridsfursten det talas och skrivs om. Flera hundra år innan Jesus föddes meddelade himlen genom sina sändebud att snart en dag ska illusioner och drömmar bytas ut i verklighet.
En drastisk och absolut vändpunkt för hela mänsklighetens väl och ve ägde rum då Jesus från korset utropade:
- Det är fullbordat! 
Härolden är en proklamation som tränger in i den mest hopplösa situation och förvandlar mörker till ljus.
Tänk på det när du möter flyktingen, tiggaren på gatan eller den ensamma och sjuka grannen. Julens högtid som för vissa andas värme och gemenskap, innebär för andra ensamhet och ångest. Jesus gick inte förbi någon. Han stannade, tröstade, helade de sjuka och mättade den hungrige. Jesus har en kropp här i tiden - församlingen - som äger förutsättningen och som är kallad att föra hoppets budskap vidare. Församlingen är menad att vara denna fristad i tiden, där Guds rättfärdighet får råda.
- Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste (Jes 9:6).
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar