Församlingslivet tar form - I Kristus är vi en familj

Text: Emanuel Johansson

I 15 år har Pilgrimsfolket i Norge arbetat med mission i Rumänien. Under en månads tid har jag med min familj haft förmånen att vara med. Intrycken vi fick och upplevelserna vi gjorde är en stark påminnelse om vad som kan ske när evangelium får ingång hos människor. Om detta vill jag dela med mig något av till MR:s läsare

En stor anledning till att syskonen kom till Rumänien är den svåra nöd som finns. Utifrån tanken om Guds rättfärdighet, att räcka ut sin hand till de fattiga och att genom detta nå fram med evangelium om Jesus går arbetet framåt.
Idag har tre församlingar växt fram på tre olika platser. Santoma, Adea och Sipar. På de två sistnämnda platserna är det mestadels romska invånare. Den sociala nöden är stor och behoven är stora, men i allt detta har evangelium fått ingång hos människor.
En sådan sång, en sådan lovprisning, ett sådant uttryck för frälsningsglädje och innerlighet har jag aldrig mött i Sverige.
För den romska befolkningen är det svårt att komma in i det rumänska samhället, de möts ofta av förakt och åsidosättanden - också i den etablerade kristenheten. Därför blir kontrasten stor till församlingslivet som nu börjar ta form och som vittnar om att vi i Kristus är en familj.
En del av missionen som fört med sig stor välsignelse och öppnat dörrar för evangelium är arbetet med att dela ut kläder, skor och andra saker. Detta tas om hand på ett mycket omsorgsfullt sätt och innebär mycket arbete. Först tas sakerna emot i Norge, packas och transporteras till Rumänien, där  syskonen åker ut till byar och fattiga områden, skriver ner hur många som bor i varje hushåll; aktuella storlekar och om det finns några särskilda behov. Sedan packas kläder, skor och husgeråd noga anpassat för varje enskild individ för att sedan köras ut och delas ut.

Det är många som fått ett lyft i sin tillvaro tack vara missionen. Förutom kläder och skor så har många fått hjälp med att reparera sina hus. Hus som varit helt fallfärdiga, med jordgolv och läckande väggar och tak, men som med missionens hjälp gjorts till människovärdiga bostäder.
Men trots de humanitära insatserna är den förvandling människor fått erfara i frälsningen ändå långt större och mer genomgripande. Vi har fått höra många vittnesbörd om hur evangelium förvandlat och lyft människor, och gett dem hopp.
För att ge ett konkret exempel vill jag berätta om ett särskilt möte i Sipar. Det var under påsken och i mötet innan hade vi annonserat att vi skulle fika tillsammans efter mötet, och att den som hade möjlighet kunde ta med sig något för detta.  Det var enligt förväntan att lokalen var full till mötet. Men syskonen i församlingen kom verkligen inte bara för att få men också för att ge. Det var oerhört gripande att se hur syskonen som knappt har bröd för dagen ändå bidrog långt utöver sin förmåga för gemenskapens skull. En syster som gjorde ett alldeles särskilt intryck var Shilo. Hon är svårt handikappad och har hela sitt liv varit utstött och  hänvisad till att tigga för att överhuvud taget ha en möjlighet att leva. Men i församlingen har hon fått hopp. Hon hade till detta möte arbetat hela dagen med att bre smörgåsar, hon var lite sen till mötet men med hjälp av några ungdomar bar hon fram det hon hade. Lovsången och bönen i mötet höll aldrig på att ta slut, också under det att vi åt tillsammans fortsatte man lova Gud

Men behoven är stora och arbetarna är få. I ett samhälle några mil norr om området där syskonen nu verkar finns ytterligare en plats där dörrarna står öppna. Där har några familjer på eget initiativ börjat samlas till möten. Många i grannskapet har blivit frälsta, och nu behöver de hjälp och vägledning i sin nya livsinriktning. Jan Egil Hafsahl och vännerna planerar nu för en efterlängtad dopförrättning, men behoven är större än syskonen räcker till för.

Det är stort att se hur evangelium kan förvandla. Att människor får möta Gud. Det är också stort när man förstår att allt detta är en frukt av att människor satsat sina liv för Jesus.
Missionen i Rumänien är direkt en förlängd arm av församlingen och storfamiljen i Norge och har sin förutsättning i att syskonen satsar allt för Kristi skull.                        
Tanken blir en stark utmaning för alla som tror på Jesus. Vad skulle kunna ske om fler satsade allt för Jesus? Jesus sa:
-Skörden är stor men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd.
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar