I världen, men icke av världen...

Text: Gösta Karlsson

En radikal frälsningsupplevelse medför avståndstagande från världsliga och för en FRÄLST människa väsensfrämmande aktiviteter.

När jag nu försöker att skriva en artikel för Midnattsropet så är det nog så, att jag ger mej in på ett för många känsligt område.
Låt mig börja med ett litet tankeexperiment. Hon kan väl vara i medelåldern eller... Man kan också tänka sig att hon kommer från den kriminella världen. Nu ville hon lämna det livet och sökte efter någon som kunde leda henne rätt. Så fann hon en människa som ledde henne till ”en kristen tro”. Någon upplevelse av FRÄLSNING, det som Bibeln så klart talar om gällde det inte. Nåväl, det ordnade sig för henne rent socialt. Nu blev det att söka arbete och hon blev... skådespelare!?
Så här kan det inte få gå till. Det finns något som heter helgelse. En radikal frälsningsupplevelse medför i stället avståndstagande från världsliga och för en FRÄLST människa väsensfrämmande aktiviteter.
Det är en enorm olycka att man inom den kristna sektorn har lämnat det primära som rör kristen-livet. Hur många är det inte som blivit vilseförda vid vägskäl som det ovan anförda? Så har till exempel det klassiska väckelsemötet fått lämna plats för olika kurser i kristen tro. Eller som någon skrev: ”...kurser är dagens väckelsemöte.” Då har man aldrig besökt ett gammaldags genuint väckelsemöte.
I Apostlagärningarna 2:21 står det klart och tydligt att: ”Var och en som åkallar Herrens namn skall varda frälst” (1917 års övers.) och det är hela bibelns lära. Som en röd tråd genom hela det Gamla testamentet såväl som det Nya testamentet går läran om frälsning. Det är hela bibelns budskap. Man måste bli född på nytt. Själv använder jag ordet frälst frimodigt, därför att såväl det Gamla som det Nya testamentet tillämpar det i sina respektive grundtexter (hebreiska och grekiska).
Som förkunnare har vi ett oerhört ansvar. Det gäller för övrigt alla troende syskon. Vi har att hjälpa sökare fram till en bibelenlig omvändelse. Man lämnar synd och värld och ger sitt liv till Honom som allena förmår att frälsa. Man kan inte ta med sig destruktiva ting som hör det gamla livet till.
Läsaren har förstått att ovanstående ’tänkta’ exempel har verklighetsförankring. Resultatet blev förödande...
Nämnde här ovan att frälsning är hela bibelns genomgående budskap. Vet inte exakt hur många gånger ordet frälsning, frälst och frälsare förekommer i vår bibel, men det är faktiskt det som genomsyrar Skriften. Man läser aldrig att någon blev religiös. När det sedan gäller ordet kristen så finns det bara två gånger i sin singulära form och då är det när icke troende människor talar om Guds barn, det vill säga de frälsta människorna.

Att komma in på Guds väg med sitt liv, att bli frälst, innebär ju så oändligt mycket mer. Jag kan naturligtvis inte i en kort artikel gå in på allt detta, men jag vill fokusera på en sak som helt enkelt är LIVSAVGÖRANDE. Jag tänker på helgelsen. Det blir faktiskt en stor skillnad på Guds barn och ’världens’. Bibeln säger så. Det skall synas på en människa om hon hör Herren till. Det går inte komma ifrån att här är en uppdelning. Som frälsta människor lever vi i världen, men vi hör ett annat rike till. Frälsningsupplevelsen skall vara radikal och det är stor nåd då det blir så.

Det finns ting som en pånyttfödd person skall ta avstånd ifrån. Det finns en Kristi lag. Den gäller för mig som Guds barn. Vi är en avskild skara. Förmer än andra människor? NEJ, tusen gånger NEJ! Men vi har valt att följa Den Evige och då är det Hans Ord som gäller. 1 Petr 3:3-4:
”Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt. Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud.”
När Gud i Gamla testamentet talar profetiskt om Israels framtida nöd, ända fram i vår egen tid (Jes 3:16-25), då föregås det av en klar beskrivning av deras förfärliga livsstil:
”Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar, därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor … (Jes 3:16-17) (LÄS Jes 3! Hela kapitlet!)


Vem av oss människor, syndare eller fromma, är inte skakad av världshändelserna idag? Vem? Vi som tror på Herren noterar att man på olika håll i världen förföljer och mördar troende. Kyrkor bränns ner i en omfattning som aldrig tidigare. På sina håll sätter man i system att utrota Guds folk, precis som med judarna under 30-40-talets Tyskland. Men så är det ju. Att vi lever i en idyll är en gåta och för övrigt är det bara fråga om en förlängd nådatid.
Håller vi våra fiender borta med våra välsjungande körer? Blir fienden skrämd av vårt yttre beteende; kläder, smink och attityd? Var det bara mindre kapell och kyrkor i en annan del av världen som man vågade sig på eller har kyrkobyggnader i klass och stil och storlek en avskräckanade roll? Knappast... En pånyttfödd, andefylld skara är säkerligen bättre förberedd när förföljelsen kommer. Vi ber om Guds beskydd och nåd. En helgad och avskild skara är då färdig att flytta hem till Gud. Herren hjälpe oss. n
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar