Noas dagar och vår tid

Varför är det så tyst om Jesu tillkommelse?

Bibeln är tydlig om att tiden är kort. Trots detta tystnar alltmer förkunnelsen om Jesu snara tillkommelse. Från en av Midnattsropets läsare publicerar vi här en väckande appell som påminner om denna händelse som ligger strax framför. Ämnet är stort och har under seklernas gång format många teologier med många infallsvinklar. Sven Åke Shimon ger oss här sin syn på tillkommelsen och vad som därefter ska ske.

Av Sven Åke Shimon

Jag såg en film om tänkbara hotbilder mot vår civilisation. Världens barn är medvetna över att vårt sätt att leva på jorden inte håller i längden. Filmen behandlade tio tänkbara scenarier för vår civilisations undergång. Den ena var värre än den andra. Det jag spontant tänkte var: ”Ni skulle bara veta vad bibeln avslöjar i frågan. Vi sitter inne med lösningen.” När vi läser: ”Ty som det var i Noas dagar, så blir det vid Människosonens ankomst. Under tiden före floden åt man och drack, gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken.”
Vad har det med oss att göra många tusen år senare? När Jesus fortsätter undervisningen säger han: Två män på åkern... två kvinnor vid kvarnen, där en blir lämnad kvar och en blir upptagen (Matt 24:37-41). Har det med oss att göra när Noa gick in i arken? Har vi en ark, eller talar han till oss i liknelser om vår tid?
Våra kunskaper om dynastier och imperier låter oss förstå att inga civilisationer sedan tiden före floden har gått under. Begreppet civilisation är större än begreppen dynastier och imperier. Någon civilisations undergång sedan Noas dagar har alltså inte skett, men en sådan kommer att ske. Det är det Jesus vill säga oss. Jesus kunde lika gärna sagt: ”Civilisationen på Noas tid varade ända till den dag då han gick in i arken och det berör er som lever vid dess nästa undergång.”
Men vad är det han menar med de två männen och kvinnorna? Klartexten för vår nutid skulle då lyda: ”Ända tills den dag församlingen evakuerades från jorden, då kom vreden över jordens inbyggare och dess civilisation gick under.”
Det är helt klart enligt Jesus att något måste bort innan det synliga Gudsriket kommer; men något ska skonas, likt Noa ur den förra. Här ska vi beakta att de enda som skonas från vreden är den uppryckta församlingen och i huvudsak Israel på jorden. Gud har berett en ”ark” för församlingen och en för Israel. Församlingen skonas genom ”uppryckelsen” och Israel genom att Herren då kommer att strida för dem som fordom.

Babylon är bibelns namn på vår civilisation. Babylon är ett odjur som en sköka rider på. Kvinnans samröre med djuret har gjort henne till en sköka, med ett hemligt namn. Samma hemliga namn som djuret och namnet på vår civilisation. Hemligheten med naturen är att den är domesticerad av skökan. Babylon är alltså ett tamt djur i nuläget, och skökan till synes en ärbar kvinna. Skökans trolldom illusionerar oss till tama djur, istället för till helgon med omskurna hjärtan. När Messias tar de heliga bort blir trickset avslöjat för världen med både häpnad, ångest och vrede.
Chocken genom församlingens uppryckelse kommer att bana väg för en ohygglig nödtid, men också för en stor väckelse. Bara i Sverige kommer antalet frälsta räknas sjusiffrigt. Efterskörden blir stor. Skördetiden efter uppryckelsen blir kort, innan helvetet bryter ut med Babylons totala ödeläggelse. Varifrån kommer den stora efterskörden? Den äldste svarade: ”Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod” (Upp 7:14). Märk hans inledande prolog: ”En stor skara som ingen kunde räkna” (v 9).
Svaret på vad som ödelägger vår tids civilisation är alltså Messias ankomst i två etapper. Den inleds med att han kommer osynlig ”såsom en tjuv” och tar de heliga bort. Ingen ser honom då, men senare återkommer han fullt synligt inför allas ögon, med alla de heliga till Jerusalem. Tidsperioden från såsom en tjuv tills allas ögon ska se honom, den kan komma att vara under 40 år. Detta är den stora nöden så ohygglig att om tiden för den, enligt löftet inte blev förkortad, så skulle allt levande kött dö ut.
Allt kommer att vara sig likt tills själva ”startbasunen ljuder” för de heligas uppryckelse. Här ska vi inte frestas att förstå andra än de heliga, för antalet av dessa är ett bestämt utvalt antal av alla stammar och språk, folk och folkslag. Dessa ska inte förväxlas med de 144.000 ur Israels stammar, som tecknas med sigill här på jorden innan vreden bryter ut.
Namnet på nästa civilisation blir ”Jerusalem” med Lammets hustru som ryttare. Israel blir ett tecken för de överlevande folken, som då kommer att älska judarna lika mycket som de förut varit hatade och förföljda. Babylons välde och tid är dömd och bestämd till 4300 år, så se upp.
Varifrån ska vi räkna tiden? Hur långt den verkligen gått vet bara Gud. Vi erfar av alla alarmerande tidstecken att den är kortare än vi vill tro.
Var redo! Jesus kommer!
            Sven Åke Shimon Grenmyr
 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar