Tro och dop

Av Roger Lindroos

¨Jag vill säga någonting och läsa något bibelord om dopet, för jag tror att det är oerhört viktigt att vi på ett eller annat sätt proklamerar dopets innebörd. Det är ju i ropet nu, och verkar vara mest en administrativ fråga. Då har jag tänkt på de människor i historien som faktiskt har fått ge sina liv på grund av att de följt sin övertygelse när det gäller dopet. Jag vill också säga att på grund av sådana människor har vi bibeln på andra språk än latin idag. Det är människor som verkligen varit med om väckelse i sina liv och stått för sin övertygelse. Det har inte bara handlat om dopet, men dopet har varit en stor fråga som gjort att många människor har fått gå martyriets väg på 1400- och 1500-talet. Av respekt för dessa människor vill jag slå ett slag för det bibliska dopet.
Jag vill då läsa en vers i Kolosserbrevet. Jag valde den här versen, för den fick jag av en barndopsförespråkare. Den här personen ville koppla ihop detta bibelsammanhang med spädbarnsdopet, för han menade att det har sin bibliska förankring i Gamla testamentet med omskärelsen. Och han gav mig det här ordet:
-I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus. I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda. (Kol 2:11-12)
Jag tyckte det var så underbart med versen: ”... genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda”.
Med den här versen kunde han inte riktigt slå hål på min övertygelse om att det är genom tron.
Jesus säger att den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst. Då kan vi också tänka på en annan sak. Paulus talar om Israels vandring genom Röda havet. Vi kan läsa i 1 Kor 10. Det är en bild på dopet:
-Jag vill säga eder detta, mina bröder: Våra fäder voro alla under molnskyn och gingo alla genom havet; alla blevo de i molnskyn och i havet döpta till Moses...
För oss är det en bild på dopet. Det är en gräns mellan världen och det nya livet med Gud. Och en början på vandringen med Honom.
Sedan kan vi läsa i Hebréerbrevet 11. Vi vet att tron är oerhört central för den kristne. Genom tron. Hela det här kapitlet, Hebréerbrevet 11 talar om att genom tron var det mycket som skedde. Vi får se genom en lång tid, en lång historia att genom tron hände det och det. Det står om Moses att han genom tron blev dold av sina föräldrar. Då kan man kanske tänka sig: så bra då, där har vi barndopet! Hans föräldrar ville det här barnets bästa. Genom tron. Och vi får välsigna våra barn och lägga dem i Guds hand och bedja för dem att Gud ska ta hand om dem genom livet. Men sedan läser vi:
-Genom tron försmådde Moses, sedan han hade blivit stor, att kallas Faraos dotterson.
När Moses blev stor gjorde han sitt eget val!
-Han ville hellre utstå lidande med Guds folk än för en kort tid leva i syndig njutning; han höll nämligen Kristi smälek för en större rikedom än Egyptens skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.
Vi kan sedan läsa vers 29:
-Genom tron drogo de fram genom Röda havet likasom på torra landet...
Ser du kopplingen där? Genom tron – avskiljandet från världen. Genom tron drog de fram genom Röda havet, och så fick de gå vidare.
Jag ville föra fram det här, för detta med dopet har under de senaste veckorna träffat mitt hjärta på något vis. Det är en oerhört brännande fråga. Det är inte fråga om administrativa bekymmer. Nej, det handlar om så mycket mer. Det finns människor som har gett sitt liv för sin övertygelse om dopet.
Jag vill till slut läsa fortsättningen i Kolosserbrevet. Vi har hört vår församlings undervisning att dopet är en manifestation. Det är något vi visar, något yttre. Vi är inte så mycket för symboler i vår evangeliska församling, men dopet har vi fått lära oss i Skriften att det ska vi praktisera. Då kan vi läsa vidare här:
-I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda. Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom; ty han har förlåtit oss alla våra synder. Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan genom att nagla den fast vid korset. (Kol 2:12-14)
Det tycker jag är så viktigt, just att proklamera, och inte vara rädd att tala Guds Ord. Inte så mycket våra egna tankar, men Guds Ord; så att det får framgång. Det står sedan:
-Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har triumferat över dem.
Varje gång en människa går i dopets grav får andemakterna stå där med skam, för de vet att det finns en som har vunnit seger och skaffat frälsning för var och en som vill komma och med eget beslut överlämna sig själv åt Jesus. Välkommen du som lyssnar att också göra det! Amen.
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar