Teologer för och emot Nazismen

Sammanställning av Lars Bygdås


Att vara både kristen och nazist var för många kristna under åren 1933-1945 en självklar och nödvändig hållning. Med lika stor emfas hävdade man emellertid på annat håll att kristendom och nazism inte kunde förenas. Utifrån olika tolkningar av bibeln och den kristna traditionen kunde man komma fram till helt olika ställningstagande om hur den kristne bör förhålla sig i samhällsfrågor.
Här skildras fyra sådana ställningstaganden i Tyskland, två pronazistiska( Emanuel Hirsch och Paul Althaus) och två antinazistiska (Karl Barth och Dietrich Bonhoeffer).
Nazismen är inte en avgränsad historisk epok, hävdas i boken. Tendenser till nazistiskt tänkande kan man finna även i vår tid, t o m i demokratiskt styrda samhällen. Det innebär att frågan om kristendom och nazism inte endast är en historisk fråga. Det kristna budskapet kan också idag förkunnas på ett sådant sätt att det inte reser några hinder för en nazistisk politik.
Ur boken Kristendom och nazism av Martin Lind, Håkan Ohlssons förlag

Teologer för Nazismen
Emanuel Hirsch (1888 - 1972) i Bentwisch/Westpriegnitz studerade i Berlin under bl a Adolf von Harnack. 
”Att kyrkan måste säga ett öppet ja till den nationalsocialistiska staten innebär ej att nazismen får bestämma i kyrkan. Det vore kyrkans död. Men nazismen kan ställa krav på kyrkans lojalitet. Dessutom har denna nationella rörelse något att lära kyrkan: kamratskap, offerberedvillighet och broderskap med alla medlemmar av folket.”
Lind tolkar och citerar professor Hirsch:
”Det är nämligen i samband med talet om rasernas åtskillnad som Hitler (i Mein Kampf) menar sig stå i den allsmäktiges tjänst.”
”Judarna tillhör endast en främmande kategori, som inte passar ihop med tyskar.”
Paul Althaus (1888 – 1966) Född i Hannover. 1914 professor i systematisk teologi i Göttingen.
Lind tolkar och citerar professor Althaus:
”Althaus hälsar det tredje rikets genombrott 1933 med glädje bl.a just därför att straffets (dödsstraffet förf. notering) skärpa åter införts, straffrättens upplösning i socialterapi och pedagogik har stoppats och staten har åter vågat bära rättens svärd. Därmed har straffet återfått sin ursprungliga innebörd av ett sonande för ett brott mot den ‘heliga ordningen’. Förnuftet kan väl erkänna dödsstraffets avskräcknings- och säkerhetsfunktion ---. Men teologin lär oss att rätt begrunda dödsstraffet som ett sonande varmed vi bekänner oss till det oerhörda allvaret hos den Gud, inför vilken man kan förverka sitt liv.

Hitlers mordmaskin kunde dra igång - sanktionerad från högsta teologiska instans. Snart trädde Heydrich, Himmler och Eichman till för att fullfölja uppdraget som skulle plåga mänskligheten tills den dag chockerade, allierade soldater slog upp portarna till förintelselägren och stanken av död och förintelse spreds över världen. (Lars Bygdås)

Teologer mot Nazismen
Karl Barth (1886 - 1968) Från Basel Schweiz, professor i reformert teologi i Göttingen, Bonn etc. En av 1900-talets ledande teologer med det stora verket Romarbrevet. Han var en av grundarna till Bekännelsekyrkan och under alla år stark antinazist.

Lind tolkar Barth:
”En sådan stat med denna mytiska ideologi till grund kan bejakas endast i form av tro, i mystik, i fanatism. Nazismen uppträder på detta sätt som en kyrka.
Ett bejakande av denna statsform från den kristna kyrkans sida kan endast ske, om hon i nazismen igenkänner sig själv och sitt eget budskap och därmed erkänner den nazistiska staten såsom Jesu Kristi sanna kyrka. Om detta inte är möjligt för kyrkan, återstår endast ett tveklöst nej till nazismen såsom sådan och därmed ett motstånd.
Vidare anför Barth den nazistiska antisemitismen som belägg för nazismens karaktär av antikristen motkyrka. Judarnas existens är på ett så unikt sätt förknippat med den kristna kyrkan att varje angrepp mot det judiska folket samtidigt är ett angrepp på den kristna kyrkan, ja ett försök att döda henne i roten.”

Dietrich Bonhoeffer (1906 - 1945) Tysk präst och tidigt motståndsman. Stod Barth nära. Arbetade underjordiskt för att rädda judar undan förintelsen. Bonhoffer avrättades strax före krigsslutet 1945 - misstänkt för deltagande i attentatet mot Hitler.
Lind tolkar Bonhoeffer:
”När kyrkan predikar evangelium reses den dömde och befrias till att leva som människa mitt i världen inför Gud. Varje intrång i denna människans möjlighet att vara människa kommer därför omedelbart att möta kyrkans envisa motstånd. Det är på en gång fråga om människans och kristendomens existens.” 
Textsammandrag Lars Bygdås
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar