Frustrerande hovrättsmål med hemundervisning i botten

Text: Hans Lindelöw


Under tre dagar tog Svea hovrätt upp ett mål där Gotlands socialnämnd begär att vårdnaden om nu 11-årige Domenic ska överföras permanent till särskilt förordnad förmyndare. Gotlands tingsrätt avslog nämndens begäran och menade att föräldrarna Christer och Annie ska behålla vårdnaden om sin son. Domenic omhändertogs under mycket brutala och direkt olagliga omständigheter den 25 juni 2009 då hela familjen var på väg till mamma Annies hemland Indien. Ursprunglig orsak till omhändertagandet var att föräldrarna hemundervisade Domenic. Hans Lindelöw var med under rättegångens sista dag och ger här sina 
reflektioner:


Jag deltog under den sista av de tre förhandlingsdagar i hovrätten som var ägnade åt målet om överflyttning av vårdnaden av Domenic Johansson på särskilt förordnad förmyndare. Det blev en på olika vis svår och frustrerande upplevelse, men det fanns också ljuspunkter.
Under förmiddagen fick vi lyssna till inspelade vittnesförhör från tidigare tingsrätt, och även titta på bilder och videoklipp som Domenic’s föräldrar hade tagit då de ännu hade hand om sin son.
Under eftermiddagen var det dags att höra slutpläderingar från respektive part. Först ut var Gotlands kommuns ombud. I slutet av sin nära en timme långa plädering formulerades något av grundbulten i hela det synsätt som han förfäktade: ”Vi har den synen i Sverige att barnperspektivet ska gå före föräldramakten - vi äger inte barnen.”
Det vill säga: - föräldrarna äger inte sina barn! En filosofiskt sett vacker tanke, kanske, som enskilda föräldrar och barn kan pröva i livets olika situationer, efter gottfinnande.
Men som ett argument för tvångsomhändertagande av barn duger det knappast långt. Inte mot bakgrund av en lång naturlig och juridisk tradition i vårt land, såväl som i världen i övrigt. Innan kommunens juridiska ombud sa detta, så gjorde han nämligen ett uttalande om fadern till Domenic: ”Det finns ingen syn på någonting som gör att det går att uppnå någon form av samsyn.”
Detta sagda skulle kanske inte förvåna, om inte känslan efter att ha lyssnat på vad han hade att säga var, att det gällde att ganska aggressivt argumentera för maktens ideologi, mer än att försvara rätt och sanning. Var Christer Johansson helt enkelt inte med på den ideologin?
Det skulle väl vara egendomligt om en pappa eller mamma höll med om att deras pojke inte var deras! Kommunens ombud målade upp det stora ”brottet” i mellanhavandena med familjen Johansson, som att det skedde när pappan vid ett tillfälle för två år sedan, i strid mot gällande regler, själv hade förlängt umgängesrätten med två dygn.
Föräldrarnas ombud, Ruby Harrold-Claesson, redogjorde för vilka internationella konventioner Sverige har undertecknat som försvarar föräldrarätten; FN:s förklaring om de mänskliga rättigeterna, Europakonventionen och även FN:s barnkonvention, som hon ansåg vara tillämpbar på flera punkter i detta ärende. Dessutom formulerade advokaten ett utmärkt försvar för hemundervisning, som trots allt ser ut att vara den verkliga stötestenen för myndigheterna när det gäller paret Johanssons sätt att ta hand om sitt barn, fram till den 25 juni 2009. Till skillnad från kommunens ombud var det enligt föräldrarnas advokat just den dagen det verkliga brottet skedde. Dagen för tvångsomhändertagandet.
Christer Johansson fick också säga något i slutet av förhandlingen. Han formulerade då på klingande gotländska just det som var ett huvudintryck medan jag lyssnade på kommunens ombud: ”Det verkar som om Domenic kom till först när socialtjänsten tog honom.” Ja, det är inte särskilt svårt att förstå att pappan i sådana fall invänder.
Svea hovrätt meddelade den 10 december att föräldrarna fråntas vårdnaden. Domen kommer enligt advokat Ruby Harrold-Claesson att överklagas till Högsta domstolen.

 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar