Levande tro

Väckelseappell av Arne Imsen 1970:

Den levande gudstron hänger inte i luften och påverkas inte av alla växlande stämningslägen, ty den vilar på ett absolut och orubbligt fundament, Guds Ord. Det är predikanternas uppgift att genom sin förkunnelse meddela sant andeinspirerad kunskap om Gud.
Den äktfödda tron är livets mäktigaste och märkligaste tillgång, men den har också många, både fräcka och förföriska motståndare; otro, vantro, övertro och skrymtaktig tro. Hela raden av dessa trosvarianter illustreras och analyseras för det smorda ögat i bibeln. Det gäller verkligen mer än någon gång förr för vår tids väckelsefolk att kunna pröva om den proklamerade tron är sund och baserad på Ordet.
Många kristna tycks vara på jakt efter vidskepliga och svärmiska yttringar, och de drivs utan mål och mening av inspirationer från den ena ytterligheten till den andra.
Andra åter har förlorat kontakten med andelivets inspirationskällor och psykologiserar bort allt övernaturligt med en steril intellektualism.
Men den levande gudstron söker sig bort från dessa väsensfrämmande och grumliga riktningar till källor med friskt och levande vatten.
Den spiritualistiska tron bygger på syner och uppenbarelser. Den är slug i sina höga anspråk på att representera andliga djupheter och duperar många med sin förment mystiska djupdimension. Den saknar emellertid de för bibeltron främsta kännetecknen; enkelhet, klarhet och fasthet och leder sina efterföljare ut i ett andligt träsk där ingen har möjligheter att orientera sig. Spiritualismen är i alla former ett bålverk underblåst av fallna andar.
Det finns emellertid en motsatt ytterlighet. Det är förnuftstron, vars främsta kännetecken är att den alltid stympar evangeliet och begränsar Gud. Det ena är lika snett som det andra. Förnuftstron är steril och saknar helt senapskornets inneboende egenskaper. Den kan aldrig skapa liv, utan åstadkommer överallt där den får herravälde, andlig död. Intellektualismen har litet eller inget rum för det övernaturliga, inte ens då den uppträder som dogmatikens läromästare.
Dessa avarter och överdrifter har en egendomlig förmåga att tjusa den fallna människonaturen. I sitt fallna tillstånd, med sitt förmörkade förstånd och sitt hårda otroshjärta bländas människan av dessa villfarelser, som ofta erbjuder barnaskap och frälsning utan förödmjukande omvändelsescener. Dessa frälsningsläror ger henne chansen att med religionens stöd och hjälp förverkliga sig själv, utan allt anstötligt krav på korsfästelse av det egna jaget. In i det sista tvistar människan med Gud och vill protestera mot tron såsom frälsningsmetod och blodet såsom frälsningsmedel.
Den levande gudstron representerar emellertid en helt annan natur och har inga som helst  behov att gå till rätta med sin egen Skapare. Den söker sig emellertid fram till en fast övertygelse om de ting man icke ser.
Gud har verkligen sänkt sig ned på vårt plan och givit oss alla tänkbara garantier för vår eviga frälsning. Genom tron blir dessa löften levandegjorda och förkroppsligade i nuet och genom hoppet blir de framtida verkligheter för evigheten. Den levande och i nuet verksamma gudstron är inte baserad på traditioner eller kyrkosystem, organisationer eller en mer eller mindre ljum religiös massa och den behöver inte högtravande och högtidliga uttrycksmedel. Den är baserad på Jesu Kristi fullbordade försoningsverk och verkas uteslutande genom honom. Denna tro ignorerar intellektualism, näpser spiritualism och besegrar materialism och skapar genom Ordet och Anden harmoniska och sanna gudsmänniskor, som med enkla ord och uttrycksmedel tillbeder Gud i ande och sanning.
Ja, Gud har verkligen gått hela vägen för att tillgodose våra behov av trygghet och garantier. Han förödmjukar sig själv för att riktigt göra klart för människan sin yttersta vilja. Han ger sina frälsningslöften edlig bekräftelse. Eftersom han inte har någon högre att svärja vid, så svärjer han vid sig själv. Gång efter annan möter vi detta med ed bekräftade budskap i Gamla och Nya testamentet. ”Sannerligen, sannerligen säger jag eder”, heter det.
Dessa underbara löften har sin löftesman i den Gud sände, Jesus Kristus. Ingen behöver därför längre leva i ovisshet. Ingen  behöver leva kraftlös och vanmäktig. Ingen behöver längre kastas hit och dit som ett viljelöst mähä för främmande inspirationer. Ingen behöver dö i förnuftstrons kalla öken.
 

Sök på midnattsropet.se

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar