Tänk att få vinna någon för Jesus!

Vittnesbörd av Gertrud Karlsson

Jag ska berätta vad som hände mig för många, många år sen under min ungdomstid. Man glömmer mycket, men sådant glömmer man inte.

Jag kom till Stockholm från Hälsingland och började arbeta på ett sjukhus. Vi bodde på lasarettsgården, många ungdomar med mig och levde som ungdomar gör. Man var ute och roade sig på kvällarna, drack och dansade. Man visste inte av något annat liv. Så skulle jag byta avdelning och kom till en medicinavdelning där jag jobbade några veckor. Där fanns en flicka som sa till mig: -Du ska passa dig för Helga, för hon är pingstvän. Hon försöker bara få med oss till pingstkyrkan. Jag tänkte: -Så spännande! Jag tyckte att den där människan Helga strålade så vackert. Vad har hon för något som inte jag har? Vi gick där och jobbade ihop. Jag tänkte: varför säger hon ingenting till mig? Och månaderna gick.

En söndag eftermiddag skulle vi ha timmar, några timmar ledigt på eftermiddagen. Vi gick där med bäddvagnen. Då sa Helga till mig: -Gertrud, jag har bett för dig länge. Ta emot Jesus i ditt liv! -Vad betyder det här, tänkte jag.

-Du kan få följa med mig hem på timmarna idag, sa hon. Jag följde med henne hem, hon bodde vid Medborgarplatsen. -Lägg dig här och vila, så ska jag laga litet mat, sa hon. Hon hade en stor tavla med Jesus i båten, och så spelade hon en grammofonskiva där Einar Ekberg sjöng om himlen. Här är verkligen gott att vara, tänkte jag där jag låg. Vi åt, och gick sedan tillbaka till avdelningen på eftermiddagen. Då sa Helga: -Du ska få följa med mig till Pingstkyrkan på ett bönemöte. Ja, tänkte jag, det kan jag väl göra, och följde med henne till en liten lokal i Pingstkyrkan där man samlats till bönemöte. Några äldre satt där, och Helga sa: -Jag kommer med en frukt från Södersjukhuset, jag har ju bett till Gud om att jag ska få vinna någon för Jesus. Hon skulle snart gå i pension. -Ja, sa en av männen där, vi får väl be till Gud för henne då! Så gjorde de det i det lilla mötet. Så talade Helga om att jag kunde följa med henne till ett väckelsemöte. -Så spännande, tänkte jag, och följde med henne på söndagkvällen. Det var en stor kyrka, och vi satte oss där på ena sidan. Där stod en gammal man och talade, jag förstod efteråt att det var Lewi Pethrus. Nedanför talarstolen var det liksom en ring, och där stod det JESUS. Jag glömde bort allt annat i kyrkan, och tittade bara på den där runda ringen. Jesus, Jesus, satt jag och formade orden. Jag bara såg det där lilla runda märket. Jag vet inte om det finns kvar.

Vad jag vill ha sagt med mitt vittnesbörd nu, är att Jesus behöver män och kvinnor i vardagen. Den här kvinnan gick och arbetade på sjukhusavdelningen. Hon hade gått många år och bett till Gud om att få se någon av ungdomarna bli frälst. Jag var öppen, trött på det liv jag levde och ville lämna det bakom mig. Jag ville ha något nytt, visste inte riktigt vad. Men så fanns en människa mitt i vardagen på arbetsplatsen. Jag hoppas att många män och kvinnor finns som tjänar Gud på det sättet. Helga är nu hemma hos Herren. Vi behöver möta människor i vardagen där vi går fram. För min egen del ber jag till Gud om att få möta någon som jag får leda till Jesus. Tänk att få vinna en människa för Jesus innan vår tid är förbi. Det önskar jag i alla fall.

 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar