Jesus längtar efter att hämta sin brud!

Appell av Sven Thomsson

Varje levande kristen, som också är en verklig brudesjäl, bär inom sig en ständig och innerlig längtan efter Jesu återkomst, den dag då Han genom uppryckandet i triumf skall föra sin älskade brud till den himmelska bröllopssalen. När de sanna brudesjälarna ser hur ”allting går mot sin upplösning” och hur tidens tecken gått i fullbordan kan de nära nog förnimma en viskning i sitt inre att stunden är mycket nära och att det inom kort kommer att ske. Dessa människor har tagit inbjudan till bröllopet på djupaste allvar. Därför älskar de sin Brudgum av allt hjärta och vill leva nära Honom. Jesus är allt för dem.

Dessa brudesjälar har helt vänt sig bort från världen, all synd och all ondska. De är fullständigt lösta från världens lockelser och tar helt avstånd från den livsstil som är rådande bland ofrälsta. Det har blivit för dem som Paulus skriver:

-Ty jag för min del har genom lagen dött bort ifrån lagen, för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv, som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig. (Gal. 2:19-20)

Paulus skriver också så här:

-Och de som höra Kristus Jesus till hava korsfäst sitt kött tillika med dess lustar och begärelser. (Gal. 5:24)

Det som aposteln skriver i de anförda bibelcitaten är kännetecknande för sanna brudesjälar.

Många kan säga att de älskar Jesus och längtar efter Hans ankomst, men om dessa å andra sidan uppvisar en livsstil som går stick i stäv med vad som är karaktäristiskt för en verklig brudesjäl blir man betänksam. Många menar sig vara redo för ankomsten, men vill ändå vara vänner med världen och gå hand i hand med den. Detta är ren villfarelse och mycket farlig sådan. Många tror, att de på grund av snällhet, fromhet och ett gott moraliskt liv är värdiga att följa med när uppryckandet äger rum. En sådan inställning är mycket farlig, och de som bär på en sådan löper en överhängade risk att bli kvarlämnade.

Man skall kunna se på en kristen människa om den är en verklig brudesjäl eller inte. Det går inte att komma förbi Jesu ord i Matt. 12:33:

-I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.

Alltså är alla som älskar Jesus och vill leva nära Honom och långt bort från världen, som också är honom lydiga och lever efter Guds ord riktiga brudesjälar. I Paulus andra brev till Timoteus, kap. 4 och vers 8 kan vi se ännu en sak som kännetecknar dem som är redo:

-Nu ligger rättfärdighetens segerkrans tillreds åt mig, och Herren, den rättfärdige domaren skall giva den åt mig på ”den dagen”, och inte åt mig allenast, utan åt alla som hava älskat hans tillkommelse.

Det är följaktligen naturligt för varje sann brudesjäl att älska Jesu tillkommelse och längta efter den.

Sanna brudesjälar upplever sorg i sitt inre, när de lägger märke till den sömnaktighet och världslighet som är rådande i de flesta kristna församlingar idag. De känner bedrövelse över att världens ande har trängt in i de religiösa sammanhangen. Även kristna ledare, predikanter och äldstebröder, som borde vara föredömen för församlingarna vill gärna gå arm i arm med världen. Pingstpastorer åker gärna utomlands för att se på fotbollsmatcher eller andra idrottsevenemang. Äldstebröder inom pingst åker Vasaloppet varje år och framstående pingstpastorer sätter sig bland bespottare i ishallar för att beskåda ishockeymatcher. De kallas ”kristna ledare på glid” och ”pingstpastorer Sverige på glid”. Ja, dessa pastorer och ledare är verkligen ”på glid”, bort från Jesus och den heliga kallelse de en gång fått av Herren. Då är det inte konstigt att de förlorar smörjelsen och deras ”förkunnelse” består av torr teologi och välformulerade fraser. Det blir ”stenar istället för bröd”, nappflaska och barnvälling istället för den stadiga andliga kosten. Därmed uteblir tillväxten i medlemmarnas andliga liv.

Om någon brudesjäl kommer, som av Herren blivit manad att påpeka sådana missförhållanden blir vederbörande betraktad som gammalmodig, bakåtsträvare, reaktionär och stock-konservativ.

Det finns många bröder och systrar, gripna och brinnande, som har sett sig nödsakade att meddela utträde ur församlingar på grund av världslighet och avfällighet som råder. Många av dessa kämpar sin ensamma kamp, de lider och våndas på grund av modern avdgudadyrkan och de styggelser som bedrivs. Se Hes. Kap. 8 och 9. Dessa brudesjälar har fått ”tecknet på sig” enligt Hes. 9:6. Detta tecken är ett bevis för att de är redo och kommer att ryckas upp undan den fruktansvärda vedermödan.


Kristi brudeskara lider oerhört till följd av avfälligheten bland de kristna. I början av 1900-talet, då väckelserörelser bildades, då elden brann och det var liv och rörelse i församlingarna, fick de troende möta mycket motstånd från världen. Vid dopförrättningar brukade man sjunga sången: ”Har du mod att följa Jesus”, där texten i en av verserna lyder så här: ”Har du mod när världen hånar och till motstånd reser sig?” Nu behöver levande kristna inte uppleva nämnvärd förföljelse från världen. Sanna brudesjälar, och särskilt de som vågar gå emot strömningarna inom det religiösa etablissemanget får i vår tid möta det värsta motståndet från köttsliga och högmodiga ”kristna”.

Som redan är nämnt är det naturligt och bibliskt att längta efter Jesu återkomst. Men faktum, som kanske inte alla har tänkt på, är att Jesus, brudgummen, längtar efter den stund, då Han skall hämta bruden. Han älskar sin brud, manar gott för henne och är hennes försvarare inför Fadern. Han hör brudesjälarnas böner och ger bönesvar. I Höga Visan, kap 8 v. 13 säger Brudgummen till bruden:

-Du lustgårdens inbyggerska. Vännerna lyssna efter din röst; låt mig höra den.

Vår Brudgum vill lyssna till brudeskarans röst, hennes böner. Han ser också brudens lidande. Bruden säger i H.V. 2:1:

-Jag är ett ringa blomster i Saron, en lilja i dalen.

Brudgummen svarar i v. 2:

-Ja, som en lilja bland törnen, så är min älskade bland jungrur.

Kristi brudeskara får här på jorden uppleva att den är omsnärjd av törnen, som sargar och sårar. Vi lägger också märke till brudgummens ord i H.V. 2:14.

-Du min duva i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv.

Ja, vid uppryckandet kommer Brudgummen att se sin älskade brud och även höra hennes röst. Brudeskaran kommer att stråla mot Brudgummen och jubla av glädje vid Hans ankomst.

Att Jesus längtar efter att hämta sin församling framgår också tydligt i Joh. 14:3, där Jesus säger:

-Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mitt; ty jag vill, att där jag är, där skolen I ock vara.

Han säger också i Joh. 16:16:

-En liten tid och I sen mig icke mer; och åter en liten tid och I fån se mig

Och i v. 22:

-Så haven och I nu bedrövelse; men jag skall se eder åter och då skola edra hjärtan glädja sig, och ingen skall taga eder glädje ifrån eder.

Detta gäller också för dem som är med i brudeskaran. All sorg och bedrövelse som bruden fått genomlida under jordevandringen kommer att vändas i outsäglig glädje. Därför kan vi som tillhör brudeskaran med glädje ropa: ”Amen, kom Herre Jesus!”

 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar