Kött eller Ande

Jonas Näslund:

KÖTT ELLER ANDE

Ty köttet har begärelse mot Anden, och Anden mot köttet; de två ligga ju i strid med varandra, läser vi i Gal. 5: 17, och denna strid kommer att pågå så länge Vi är kvar här nere på jorden. Det kan aldrig bli vapenvila eller fredsförhandlingar mellan köttet och Anden. Köttet är till intet gagneligt, och kött och blod kan icke ärva Guds rike.

När det gäller all krigföring är det viktigt med baser så nära fiendelinjen som möjligt, för att man må vinna sin avsikt, att slå fienden. Så även i den andliga striden. Djävulen har köttet till ”bas” och Gud har Anden till sin ”bas”. Och striden gäller vår egen själ. Den nakna sanningen är, att om köttet avgår med den slutliga segern, går vi evigt förlorade. Men om det blir Anden som segrar är vi evigt räddade för himmel och salighet. Och när vi vet detta är det ju dåraktigt att vara likgiltig för stridens utgång. - Här gäller det att överlåta sig åt den ena eller andra makten.

Paulus hade, redan före sin frälsningsupplevelse, vetskap om köttets strid, när han som religiös ivrare med nit ”tjänade Gud” på mänskligt sätt. Han hade en brinnande vilja att bli segervinnare över köttet. Men han upplevde svidande nederlag, därför att han på förnuftets väg försökte vinna seger i egen kraft. Hans bekännelse om denna tids nederlag, är både sorglig och träffande. Han skriver bl. a.: ”det goda, som jag vill, gör jag icke; men det onda, som jag icke vill, det gör jag.” Detta är tusendens smärtsamma erfarenhet, när man håller fast vid förnuftets väg.

Det hände på en plats, att en man började besöka ”läsarmöten”

och Guds Ande begynte lysa in i hans liv. Då upptäckte han hur fruktansvärt syndfull han var. Han fattade då det förnuftiga beslutet, att bli en bättre människa. Men han ville inte gå förödmjukelsens väg till Jesus, för att få hjälp i sitt elände. Nej, han skulle börja övervinna det onda i egen kraft. Men han fick uppleva nederlag på nederlag. Till slut blev mannen förtvivlad. Då lät Gud honom få en betydelsefull dröm.

Han drömde att han befann sig på ett träskområde, omgiven av otäcka ormar, giftiga insekter och rytande rovdjur. När han såg sig omkring, för att om möjligt finna en utväg till räddning, upptäckte han på långt avstånd en underbart skön stad, där alla människor var enbart lyckliga. Hans tanke var, att genast bege sig till denna stad, bort ifrån sitt farliga tillhåll, men han fann då, att ett högt berg spärrade vägen till staden. Berget var så vidsträckt, att han omöjligen kunde komma förbi det. Då beslöt han sig för att klättra över. Under detta sitt första försök, halkade han och föll tillbaka. Ett andra försök gick

likadant. Men jag ger mig inte, tänkte han, och försökte för tredje gången. Men då föll han så illa, så han blev liggande hjälplös. I sin ångest började han ropa till Gud om hjälp.

Då fick han se hur himlen öppnades och en droppe blod kom ner och föll på berget, som då genast försvann, och han fick se en banad väg ända fram till staden. Då vaknade mannen och förstod vad Guds mening var med drömmen. Nu var motståndet brutet, och han var villig mottaga frälsningens befriande kraft till seger i sitt liv.

Paulus gjorde även samma härliga upplevelse när han mötte Jesus på Damaskusvägen, där han blev härligt frälst.

Ett personligt möte med Jesus är alltid första villkoret till att få seger över köttet. Detta innebär dock inte, att vi slipper undan köttets anfall i våra liv, utan vi får fastmer uppleva hur det, på tusende olika sätt gör den ena attacken efter den andra. Understundom kommer det förklädd till ”Guds tjänare” och anfaller med verklig krigslist, såsom Jakobs söner gjorde när Sikem ville ha de

ras syster till hustru, och därför föreslog Jakob med familj, att de skulle bli ett med hans folk. Jakobs söner bedrog då Sikem genom ett falskt löfte om enhet och gemenskap, men bara på ett villkor, att Sikem och allt manfolk bland honom lät omskära sig. Och Sikem lät lura sig. När så alla män var sjuka av såren blev de dödade med svärd och Jakobs söner tog alla deras ägodelar och kvinnor och barn blevo tillfångatagna. Mången kristen har gjort liknande erfarenheter därför att man inte varit nog vakande när köttet gjort sina försåtliga anfall.

Men köttet kommer även med överrumplande blixtanfall när det finner ett lägligt tillfälle därtill. - Det var vid ett överraskande angrepp som Petrus förnekade Jesus. Hade Petrus haft god tid att reflektera över frågan om han var en av Jesu lärjungar, är det troliga att svaret blivit annorlunda. Men nu blev det nederlag på nederlag. Detta är alltid köttets syfte. 0, att allt Guds folk vaknade upp över den fara som alltid lurar på oss genom vårt eget kött.

I Jer. 17:5 läser vi dessa skakande ord. ”Så säger Herren: Förbannad är den man, som förtröstar på människor och sätter kött sig till arm . . .” Ingen vill väl bli förbannad av Herren, men många har blivit det, därför att köttet fått bliva drivkraften i deras handlingar. Fruktansvärda sanning.

Strax före sin förnekelse möter vi Petrus i Örtagården. Fiendehären kommer för att gripa Jesus. Petrus inspireras av lust till att försvara sin Mästare, men han

sätter kött sig till arm. Svärdet viner genom luften. Motståndarens avhuggna öra blir det synliga resultatet. Vilken tragedi. Att försöka försvara Guds verk, men därvid vara driven av köttet, utlöser alltid förbannelse. Jag har varit med och bevittnat köttsliga strider där människor, drivna av köttet, svängt Ordets svärd väldeligen, men resultatet har blivit stympade människor, förbannelse och nederlag. Må Gud hjälpa oss, vad än vi möter, att vi aldrig sätter kött oss till arm. Då är det långt bättre att i ödmjukhet tiga som Jesus gjorde när lögnaktiga beskyllningar hopades över honom.

Jesus kom i många knepiga och besvärliga situationer, men han satte aldrig kött sig till arm. Han var understundom både djärv och från. Men det var aldrig köttet som var den drivande kraften. Tänk den gången han gick in i templet och med ett gissel drev ut dem som sålde och köpte därinne i helgedomen. Man kan undra varför Jesus var så hård. De styrande hade ordnat den bästa tänkbara service. Alla djur som behövdes till offren i den dåtida gudstjänsten fanns till salu i templet. Det var även ordnat med växelkassa för dem som inte hade jämna pengar vid köp av offerdjur. Säkerligen var det många gudstjänstbesökare som tackade Gud för att de omtänksamma ledarna hade ordnat allt så bekvämt för dem. Men Jesus såg djupare. Han såg den lömska affärsanden som trängt undan den helige Ande. Dessa två kan aldrig förenas därför att af

färsanden samarbetar med köttet.

Det är tragiskt att se hur denne affärsande alltid tränger in irett Guds verk, där avfallet börjat råda. Sen betyder det mindre om den kommer i form av missionsauktioner, kaffefester med lotterier och åror, eller som propaganda för en ”kristlig” nyhetstidning. Det skulle sannerligen behövas ”gisselbärande” män även i våra dagar, som vågade ta upp kampen mot den allt mer inträngande affärsanden bland de bekännande kristna. Men sådana män får inte vara drivna av köttet, ty då skulle det göra större skada än nytta.

Låt mig återgå till Petrus. Han ångrade sina synder och fick full förlåtelse. Men det behövdes något mer för att han skulle bli en stabil och helgjuten kristen, som fick full seger över köttet. Detta upplevde han i den övre salen när han blev döpt i den helige Ande. Efter den dagen blev det inga förnekelser i Petrus liv. Nej, nu var han till och med villig att gå i döden för sin Frälsare. Inte heller satte han kött sig till arm. Nej, nu var det Anden som var drivkraften. Detta märktes av resultaten. T. ex. när han avslöjade Ananias och Safira. Synd besegras aldrig med köttet. Men med Anden som den enda drivkraften vinnes seger. Pris ske Gud! Skall vi, som lever i denna tidsålders avslutning, bliva övervinnare och avgå med full seger i alla stycken, måste vi ovillkorligen uppfyllas av Anden, förnyas i Anden och ledas av Anden. Detta är smälekens väg, men även den enda segervägen. Amen!

 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar