GLÄDJENS BUDSKAP

Av John Andreasson

”I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika.”
Jesu födelse är julens stora budskap och det är historiens största och mäktigaste tilldragelse. Händelsen i den lilla staden Betlehem i Judeen för snart två årtusenden sedan, berör människor av alla raser och nationer, släktled efter släktled.
Redan på fallets dag, när de första människorna fallit i synd, gav Gud löftet om en Frälsare, och detta löfte bars sedan vidare århundraden efter århundraden av heliga Guds män som var inspirerade av Anden. Profeten Jesaja var en av dem som förutsade Gudasonens kommande till en mörk och syndbesudlad värld, och vi läser därom i hans välkända profetia: *Det folk, som vandrar i mörkret, skall se ett stort ljus. Ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.”
Nog för att människor kan ge löften utan att infria dem, men så är det inte med Gud. Nej Guds ord och löften kan aldrig svika. Vad han har lovat det håller att lita på, pris ske hans härliga namn. Den Frälsare, som han lovat skulle komma, han kom. Aposteln Paulus säger med tanke på detta: ”Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att Vi skulle få söners rätt.”
Redan vid sin födelse fick vår Frälsare stifta bekantskap med armod och försakelse och detta kom också att följa honom under hela hans verksamhet på jorden. Där i krubban i stallet vilande på hö och strå finner vi honom, som är Guds härlighets återsken och hans väsens avbild. Av kärlek till det i synd fallna släktet har han lämnat sin plats i den himmelska härligheten och kommit ner till oss för att återlösa och frigöra. ”JESUS KRISTUS var till i Gudsskepnad men räknade icke jämlikheten med Gud såsom ett byte, utan utblottade sig själv, i det han antog tjänareskepnad, när han kom i människogestalt”.
Evangelisten Johannes benämner honom för Ordet och säger: ”Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till”.
Det ingick i Guds plan att Jesus skulle födas i fattigdom och ringhet. Det heter i Hebreerbrevet 2:7 ”En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men krönte honom sedan med härlighet och ära och satte honom till herre över dina händers verk?? Han blev fattig för vår skull så att vi skulle bli rika för tid och evighet. Tänk vilka stora rikedomar som kommit oss till del genom Jesus. Ära vare Gud! Det som synden hade utestängt oss ifrån det öppnades för oss på nytt och vi har nu tillgång till den himmelska världens alla andliga välsignelser. 0, vad jag är glad och tacksam till himmelens Gud att han har sänt oss sin egen son så att varenda en som vill, huru snärjd och fången i syndens järnbojor han än må vara, kan få uppleva frigörelse och förlossning. Det heter att för fattiga förkunnas glädjens budskap. Det var några enkla herdar därute i trakten av Betlehem som först fick höra den glada nyheten att Jesus var född. När ängeln plötsligt uppenbarade sig blev de mycket förskräckta, men ängeln sade till dem: ”Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.”
Sedan herdarna besökt stallet och själva sett Jesusbarnet fanns det ingen rädsla längre hos dem. Nej all fruktan hade fått ge vika för mötet med Jesus. Glada och lyckliga prisade och lovade de Gud när de återvände till sin arbetsplats igen.
Budskapet om Jesu födelse är ett glädjens budskap. Att så många i dag bär på sorg, missräkningar och förtvivlan, beror på att de inte lämnat rum för Jesus i sina liv. Synden är en fruktansvärd makt som skapar sorg och disharmoni, men när Jesus får komma in och bli härskare på hjärtats tron drivas syndens härar på flykten.
Det är inte Guds mening att någon av oss skall leva ett tomt glädjefattigt liv i syndens tjänst, utan hans Vilja är att alla människor skall bli frälsta.
Jesu kommande öppnade så att säga vägen till den stora glädjen. Tiden före jul är man så upptagen med materiella förberedelser i hemmen. Man spar ingen möda för att högtiden skall bli så givande som möjligt i yttre avseenden, men tyvärr glömmer mången honom vars födelse Vi firar. Och han, som skulle vara meidelprunkten i allas julfirande, får ofta stå där utanför. Orden i julevangeliet ”Det fanns icke rum”, äger ännu sin tillämpning. Man har inte rum för Jesus.
Att fira jul utan Jesus är ingen riktig jul. Det väsentliga fattas. Det hjälper inte hur man söker göra det bästa åt julfirandet med yttre arrangemang. Utan Jesus får julen inte sitt rätta värde, sin glans och sitt innehåll. Det är först när Jesus, Frälsaren och Vännen får komma in i hjärta och hem, och giva av sin frid och sina välsignelser, som det bliver riktig julhögtid.
Jesus är Guds stora julgåva till dig och mig, och må vi med aposteln Paulus uttrycka vår tacksamhet med orden: ”Gud vare tack för hans outsägligt rika gåva!”
Min käre Vän och medvandrare som ännu är främmande för Jesus och hans underbara frälsning. Jag vill mana dig ge rum för Jesus i ditt liv. Med Jesus i centrum kan du fira en god och välsignad julhelg. Ja hela ditt liv får en ny och skön gestalt.












 

Sök på midnattsropet.se

Sprid Midnattsropet

Sprid Midnattsropet
Beställ fria exmplar att dela ut

Mest lästa

Få nya uppdateringar med e-post

Antal sidvisningar